Glad påsk!

Påsken är över för denna gång och vi hoppas att ni haft möjligheten att träffa nära och kära och att vila upp er eller helt enkelt gjort det ni har varit sugna på att göra. I dagens inlägg kommer en kortare redogörelse för en föreläsning som Anders genomförde i onsdags och innehållet i denna.

Onsdagen den 16/4 var det åter dags för en föreläsning och denna gång var det ett av ungdomslagen i IFK Norrköping som var målgruppen. Temat var gruppdynamik och personlig målsättning och diskussioner/övningar kring dessa två områden.
     Inom området gruppdynamik var huvudfokus på hur mycket du som individ kan påverka dina lagkamrater, både positivt och negativ, men huvudsakligen på det positiva. Efter en kortare teoretisk introduktion fick de lista olika faktorer som de själva upplever att de kan göra för att stärka gruppen och stötta varandra. I detta ingick både vad de själva kan göra för att stötta andra men även vad andra kan göra för att stötta dem. Resultatet gav många förslag men där några av dem var:

• Betydelsen av att kommunicera.
• Betydelsen av att vara positiv/”peppa”.
• Att komma till träningen med en bra inställning.
• Visa varandra respekt på olika vis.
• Vara fokuserad på att göra sitt bästa.

I samband med föreläsningen fick laget diskutera detta i mindre grupper där syftet vara att öka medvetenheten kring hur du som individ kan hjälpa andra och därigenom laget. Under diskussionen kom det fram att det är svårt att veta hur du kan stötta någon annan om du inte har frågat denna person om detta tidigare. Förhoppningen som finns är att just detta ska ske, att en kommunikation kan inledas där individerna i laget aktivt kommunicerar kring hur de kan stötta varandra för att på så vis förbättra dynamiken i gruppen och slutligen prestationen på planen.
     Målsättning har vi gått igenom i bloggen tidigare (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/12/06/10392229-anvand-malsattning-och-gor-din-vag-till-framgang-synlig-for-dig-sjalv/) och dagens föreläsning innehåll i stora delar sådant som vi nämnt tidigare. Återigen poängterades hur positivt det kan vara att ha en tydlig målsättning för vad du vill uppnå och hur du kan arbeta för att uppnå detta, på detaljnivå, för att rikta din uppmärksamhet och energi mot det som är viktigast.
     Slutligen vill jag (Anders) tacka deltagande spelare och ledare som gjorde detta möjligt och skicka med mina förhoppningar om framtida positiv utveckling, både på och utanför planen!

Till er läsare, hör gärna av er om det är något speciellt ämne ni är intresserade utav att läsa om framöver så kommer vi behandla detta. Annars hoppas vi att påsken varit till belåtenhet och att träningen fick lite plats ibland alla trevligheter.

 MvH // Anders och Tom

Förväntingar påverkar vad vi ser och känner.

Förväntningar är ett intressant fenomen. Detta inlägg kommer handla om att ni själva ska reflektera kring era egna förväntningar och hur dessa påverkar er syn på saker och ting blandat med lite forskning.

• Blir det verkligen aldrig som man tänkt sig?

eller

• Blir det oftast som man tänkt dig?

Om du går till en konsert, tillställning, föreläsning eller prestation med en negativ inställning kontra en positiv inställning, påverkar detta vilken bild av evenemanget/prestationen när du går därifrån?

Om du förväntar dig att en tvättmaskin står i köket istället för diskmaskin eller om du inte förväntar dig detta, påverkar det om du ser detta direkt eller om det faktiskt tar en stund för dig att upptäcka tvättmaskinen?

Vi människor tenderar till att vilja hitta ledtrådar eller stimuli i vår omgivning som bekräftar våra egna teorier om något. Forskning menar på att det finns många faktorer som påverkar vad det är vi lägger vår uppmärksamhet på. Låt oss illustrera att 5 personer tittar på lekplats fylld med barn. Möjligheten att dessa personer tar in samma signaler är väldigt liten, några av de faktorer som påverkar vilka signaler vi tar in är: hur stora är våra behov? (t.ex. hunger), våra intressen, förväntningar och erfarenheter. Här ser vi att förväntningar återkommer i forskningen, Förmodligen påverkar det. På samma sätt kan det påverka vilka signaler vi tar in när vi förväntar oss något i vanliga livet (Passer, Smith, Holt, Bremner, Sutherland & Vliek, 2009).

Hur påverkar förväntningar våra prestationer?

Inom idrotten har det gjorts forskning på hur våra förväntningar påverkar oss. Har du någon gång vetat om hur bra en spelare är och sedan förlorat? Har du någonsin inte haft några förväntningar på hur bra din motståndare och därefter spelat jämnt eller kanske till och med vunnit för att sedan få reda på att teknisk sett var din motståndare bättre än dig?

Tom Borgebäck (en av författarna till bloggen) har erfarit detta under en pingismatch där han mötte en spelare som han inte visste något om. Matchen förlorades med det var väldigt jämnt. Matchen avgjordes i sista set och efteråt var Tom frustrerad eftersom det enda han visste på förhand var att motståndaren var ca 4 år yngre och tyckte därmed att han borde vunnit. Efteråt fick han reda på att motståndaren tränar kontinuerligt och är väldigt högt rankad i Sveriges rankning för sin ålder och Tom tränar inte längre kontinuerligt och efter denna information blev han inte lika frustrerad på förlusten (givetvis fortfarande tråkigt då det var jämnt) men på förhand trodde folk att Tom skulle förlora stort då motståndaren rent tekniskt var bättre och blev överraskade när Tom sade att det var jämnt och att han likagärna kunde vunnit.

Denna erfarenhet stämmer överens med forskning som har drivits där forskning studerade utfallet på armbrytartävling. Båda parterna fick samma information att en av dem var starkare i armen (den ena fick reda på att han var starkast och den andre fick reda på att sin motståndare var starkast). I 10 fall av 12 så vann den person som på förhand var starkast. Twisten i dessa studier är att den som blev informerad att vara starkast var egentligen svagast objektivt sett. Ändå vann den personen i 10 tävlingar av 12 (Nelson & Furst, 1972). Självklart är det bra att ha respekt för en bra motståndare t.ex i fotboll för att inte gå bort sig utan bibehålla en hög koncentrationsförmåga men kanske är för hög respekt inte att föredra?

Studier inom tyngdlyftning har visat samma effekt, när försökspersonen tror att den lyfter en vikt klarar den av det trots att vikten är tyngre än vad de trott. Vice versa har det setts att de setts att tyngdlyftare får svårare att lyfta en enkel vikt när de har fått informationen att den är tyngre (Ness & Patton, 1979). Fundera kring era egna prestationer och se om ni har varit med om detta och hur ni kan förbereda er inför kommande prestationer.

Vakna med en positiv inställning där ni ger er möjlighet att vara glada och att se de möjligheter som uppkommer i er vardag!

Med vänlig hälsning Tom och Anders!

Källor:

Nelson, L.R., & Furst, M.L (1972). An objective study of the effects of expectation on competitive performance. Journal of psychology, 81, 69-72.

Ness, R.G., & Patton, R.W (1979). The effects of beliefs on maximum weight-lifting performance. Cognitive therapy and research, 3, 205-211.

Passer, M., Smith, R., Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E., & Vliek, M. (2009). Sensation and perception. I Psychology the science of mind and behaviour. (s. 200-203). New York : McGraw-Hill higher education. 

   Användande av visualisering!

Du kan se dig lyckas med sådant du har haft svårt att lyckas med innan eller aldrig har lyckats med. I en värld av visualisering finns enbart lyckanden. Visualisering kan användas för att se sig själv lyckas, hur det känns, hur du agerar vid motgångar etc. sedan därigenom känna att du klarar av det. Om hen är ny användare av visualisering kan det vara svårt att helt kontrollera sin visualisering och därmed svårt att se sig själv lyckas hela tiden. Dock är det de som bör vara målet med visualisering, att lyckas. Visualisering kräver träning för att bemästra som så mycket annat i livet (Weinberg & Gould, 2006).

Användande av målsättning!

Målsättning är en individanpassad plan för att uppnå ett mål. Största fokus borde ligga på mål som du kan kontrollera och på små mål som tar dig till det stora för att uppleva lyckanden på vägen.

Läs mer om målsättning här: http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/12/06/10392229-anvand-malsattning-och-gor-din-vag-till-framgang-synlig-for-dig-sjalv/

Optimera fysisk träning

Att vara i den bästa möjliga fysiska formen för sin idrott är en nyckel för att känna ett bra självförtroende. Ingen mental träning kan ta den fysiska träningens plats, istället borde fysisk träning kompletteras med mental träning (Weinberg & Gould, 2006).

Förberedelse

Att vara förberedd ger ett självförtroende genom att man har gjort allt som är möjligt för att lyckas. En bra strategi ger en säkerhet i hur du ska bete dig och när du ska bete dig på det viset, en bra plan innehåller också information om hur motståndaren kommer bete sig och när den kommer bete dig. Att veta exakt vad som ska hända när det ska hända ger självförtroende. Framgångsrika idrottare har även fler strategier/planer för att öka flexibiliteten och kunna vinna på ett annat sätt om första planen inte fungerar (Gould, Eklund & Jackson, 1992)

Hoppas detta kan få er att tänka kring hur mycket ni faktiskt lyckas med istället för att bara fokusera på det man misslyckas med!

Med vänlig hälsning Tom och Anders

Källor:

Gould, D., Eklund, R., & Jackson, S. (1992). 1998 U.S Olympic wrestling excellence: II. Thoughts and affect occurring during competition. The sport psychologist, 6, 383-402.

Weinberg. R-S., & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human kinects publishers (s.336-341).

Fokusera på lyckanden.

Konceptet är enkelt när du lyckas, lyckade prestationer leder till fler lyckande prestationer. Att ta upp ett underläge i en match, slå en bättre motståndare eller motionera kontinuerligt under 30 min kan skapa självförtroende. Det är enkelt att bygga när det går bra men hur är det när det inte går så bra? Bra idrottare förbereder sig bra tekniskt, fysiskt och taktiskt för att känna sig riktigt förberedda och tror på sin förmåga och därigenom bygger självförtroende. En annan viktig del belyses av citatet ”inget lockar fram självförtroendet så bra som att erfara på träning det du vill lyckas med under tävling/match”. Att sätta kortsiktiga mål och se hur du utvecklas på vägen fram till det långsiktiga kan vara en bra strategi för att uppleva lyckande moment på vägen. T.ex om du rehabiliterar från en skada kan det vara gynnsamt att lägga fokus på de små framsteg som du gör och hur det kommer bidra till att bli fullt återställt. På samma sätt om du vill ha bättre skott kan du fokusera på tekniken och när du skjuter kanske du inte alltid gör mål men om tekniken är rätt är det en sak att skaffa självförtroende från för att fortsätta prestera bra. Ur en tränares perspektiv kan det vara av vikt att göra träningar så matchlika som möjligt om det är något under match som laget/spelaren har problem med. T.ex att sätta straffkast i basket så kan tränaren simulera pressen genom att springa först för att bli trött (vilket du förmodligen är under match) och därefter sätta 3 i rad innan du får sluta (Weinberg & Gould, 2006).

Agera självsäkert. ”Fake it until you make it”

Tankar, känslor och beteende är länkade åt båda hållen. Ju mer självsäker en idrottare agerar desto större är chansen att hen blir självsäker. Om du säckar ihop med axlarna och tittar ned i marken visar du även motståndarna att du inte är på topp. Men om du efter ett felpass eller ett dåligt skott i fotboll springer hem med bröstet i vädret och en bra kroppshållning kommer det smitta av sig på dina tankar, motståndarna får också svårare att se om du har bra eller dåligt självförtroende. Ett klassiskt test på hur ditt kroppsspråk är bundet med dina känslor är att sätta en penna vertikalt i munnen så du tvingas att le, inom en kort tid ökar chansen att du kommer känna positiva emotioner. Att agera självsäkert kan lyfta dig i svåra tider och även smitta av sig på andra vilket kan vara viktigt i en lagsport eller om du är tränare/ledare (Weinberg & Gould, 2006).

Tänk självsäkert.

Självförtroende grundas i att du tänker att du kan lyckas uppnå dina mål, att du är en tuff motståndare och kan lyckas. Din inre dialog bör innehålla instruktioner eller motiverande kommunikation istället för dömande. Exempel på en mindre bra inre dialog är ”Jag är så dum, jag kan inte förstå hur jag kan spela såhär dåligt!”. Ett mer gynnsamt tankesätt kan vara: ”jag kommer fortsätta bli bättre om jag kämpar, stanna lugn och fokuserad jag kan vinna!”.

Läs mer om din inre dialog här: http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/11/26/10369724-skapa-medvetenhet-kring-din-inre-kommunikation-och-hur-den-paverkar-dig/

Källa:

Weinberg. R-S., & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human kinects publishers (s.336-341).