Idag ska fortsätta resan inom mindfulness, första inlägget var en övergripande introduktion och idag ska vi gå igenom (kortfattat) några av de grunder som detta område bygger på. Det finns massvis av forskning och dylikt, här kommer vi försöka hålla det så enkelt och kort som möjligt.

Grunden för hur detta fungerar, alltså, hur du som idrottare kan förbättra din prestation genom mindfulness går att studera genom hur hjärnan kan påverkas av det. Mindfulness har mer eller mindre vissa meditationsliknande drag och det har genomförts studier där forskare tittat på personer som utövat detta länge jämfört med nybörjare.

Resultaten verkar visa att hjärnans funktion kan förbättras genom mindfulness på så vis att den kan få lättare att skapa nya kopplingar. Enkelt sagt tränar du hjärnan på att vara på ett sätt som du vill att den ska vara på och då blir den även bättre på detta (lite likt fysisk träning). Ökad koncentrationsförmåga, större medvetenhet och acceptans av interna upplevelser är några av resultaten som forskningen verkar visa på. I detta ingår även att det inte kräver enorma mängder träning för att de ska visa resultat utan att det kan gå relativt snabbt att förbättras. Ett mycket spännande och intressant område att följa vidare och kanske till och med börja arbeta med själva…

Varför vi har valt att lyfta just mindfulness här, det är för att det skiljer sig en del från många av de tidigare områden vi arbetat med. Ofta kan det där handla om att försöka få ens tankar och känslor att vara på ett sätt som individen vet gynnar prestationen medan det här handlar om att acceptera känslor/tankar och ändå prestera. Skillnaden i hur du arbetar med dessa kan ses som hyfsat stor och det är något vi anser är intressant då det ger större möjligheter att hitta just det sätt som passar dig som individ! Vår erfarenhet är att detta kan fungera för idrottare och speciellt för dem som verkligen ger det tiden och övningen som krävs för det riktigt stora resultaten.

Som alltid, hoppas ni finner läsningen underhållande och lärorik, vi finner skrivandet båda delar :)

Frågor, funderingar, feedback, förslag, intresseanmälningar etc. är det bara att skicka in, vi tar emot nästan allting med öppna armar!

Må väl // Anders och Tom

Källa:

Gardner, F. L., & Moore, Z. E. (2012). Mindfulness and acceptance models in sport
     psychology: A decade of basic and applied scientific advancements. Canadian Psychology,
     53, 4, 309-318.

Ett av de områden som under senare tid (senaste 10-15 åren) visats större intresse inom den psykologiska världen (både inom idrotten och utanför) är mindfulness. Kortfattat handlar mindfulness om att vara närvarande i nuet och fullkomligt fokusera på det som görs här och nu och inget annat. Acceptans är ett ord som ofta går hand i hand med mindfulness och tillsammans bygger de på hur individen accepterar det som händer (t.ex. känslor eller tankar som dyker upp) men likväl kan vara fokuserad på det som händer i nuet. Betydelsen detta har på prestationen upplever vi ganska tydligt. Häng med oss idag när vi påbörjar en liten resa genom mindfulness, en resa inledningsvis baserad på en artikel (Gardner & Moore, 2012) som sammanfattat forskning kring mindfulness inom idrotten.

I detta inlägg ska vi kolla närmare kring vad mindfulness är, varvid andra delen behandlar lite mer bakgrund om hur mindfulness fungerar för att slutligen gå igenom praktiska tips och råd för hur du kan arbeta med det.

Artikeln som ligger till grund för den teoretiska delen av inlägget är Gardner och Moore (2012) som har gjort en genomgång av ett decenniums användning av mindfulness inom idrottspsykologin. Hela referensen finns som vanligt längst ner i skriften. Enjoy!

För drygt tio år sedan började mindfulness ta steget från användning inom kliniska, psykologiska områden till att även ha en roll inom idrotten med prestationsförbättrande syfte. ACT (acceptance and commitment therapy) har fått ett stort genomslag inom den traditionella psykologin idag vari mindfulness är en av komponenterna inom denna terapiform. Inom idrotten är användningen däremot med ett prestationsförbättrande mål.
      Enligt artikeln finns det tre stycken grundpelare som mindfulness och acceptansbaserat arbete bygger på:

• En icke dömande sekund-till-sekund medvetenhet och acceptans av ens eget interna tillstånd, oavsett vad det är.
• Uppmärksamhet på uppgiftsrelaterat externt stimuli istället för fokus på interna processer av dömande och försök till kontroll.
• Ett kontinuerligt och aktivt val av beteende/val som stödjer din idrottsliga tillvaro.

Sammantaget handlar det alltså om att inte döma utan acceptera det som händer och inte försöka påverka ens inre tankar och/eller känslor. Istället ska de accepteras varvid uppmärksamheten ska riktas utåt mot det som är relevant för uppgiften.
    

Ett exempel kan vara en ung basketspelare som blir nervös i jämna matcher. Nervositeten kan exempelvis kännas genom ”fjärilar i magen” och tankar som ”tänk om jag får chansen att avgöra och missar?”. Det mindfulness inspirerade sättet är att idrottaren i exemplet har övat på detta i förväg och klarar av att bara låta tankarna passera, utan att påverka prestationen negativt. När tanken/känslan passerat (utan att den uppmärksammas mer än minimalt) lyckas hen åter få tillbaka koncentrationen på det viktigaste, just nu vad coachen står och säger under timeouten.

Frågor, funderingar, feedback, förslag, intresseanmälningar etc. är det bara att skicka in, vi tar emot nästan allting med öppna armar!

Med vänlig hälsning // Anders och Tom

Källa:

Gardner, F. L., & Moore, Z. E. (2012). Mindfulness and acceptance models in sport
     psychology: A decade of basic and applied scientific advancements. Canadian Psychology,
     53, 4, 309-318.

Idrottare och deras prestationer utvärderas ofta utifrån de resultat som presteras (placeringar), i alla fall från ett utomstående perspektiv (media/fans). Vinner du mästerskapet och en guldmedalj inom din idrott står du som kung/drottning över världen medan ett enda potentiellt misstag kunde lett till en fjärdeplats, ingen medalj och knappt någon uppmärksamhet alls. I verkligheten kan denna skiljelinje handla om hundradelar, centimetrar eller enstaka poäng, men oavsett finns det ett tydligt sett att utvärdera en prestation när det gäller en idrottare. Oavsett om detta upplevs som rättvist eller inte är det individen/laget som samlat flest poäng, sprungit snabbast eller hoppat högst som även belönas enligt detta.

När det gäller arbete med idrottspsykologi är det inte alltid lika enkelt att utvärdera prestationen.  Ponera att du som idrottspsykologisk rådgivare inleder arbete med ett lag och helt plötsligt börjar de vinna matcher och spela bättre. Hur vet du då vad det är som föranlett denna förändring till det positiva? Denna fråga är av central betydelse att utvärdera, varför, jo, för att det är viktigt att undersöka vilka delar av processen som lett till den positiva utvecklingen i syfte att kunna förstärka dessa. Lätt är det sällan att exakt sätta fingret på vad som föranlett en positiv förändring och det är inte ovanligt att det är flera faktorer som tillsammans lett till denna förändring.
    

Idag ska vi ge oss an denna fråga kring hur du utvärderar psykologiskt arbete inom idrotten genom att dels titta på en artikel som handlar om hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar med just utvärderingar inom amerikansk OS-idrott. Själva artikeln finns länkad längst ner i texten och agerar exempel på hur detta arbete kan ske.

I artikeln beskriver författarna (Haberl & McCann, 2012) hur ett par av nycklarna för att genomföra ett effektivt utvärderingsarbete ser ut och vad de inom USOC (United States Olympic Commitee) använder och reflekterar kring detta område. Några av dessa arbetssätt är att samla in feedback både från idrottare och tränare för att kunna få hela bilden av hur samarbetet mellan rådgivare och aktiva/coacher har sett ut. Detta genomförs dels genom ifyllandet av vissa formulär där möjlighet att uttrycka både positiva och mindre positiva åsikter kring samarbetet ges. I samband med arbete både innan, under och efter OS samlas denna information in för att undersöka huruvida arbetet som skett fyller de mål som det var avsett att göra och vad som eventuellt kan behöva förändras.  Vidare lyfter författarna hur de allra flesta inte uppskattar negativ feedback men att det är denna som kan vara av ytterst vikt att söka för att främja ens egen utveckling. En detalj i detta är betydelsen av att inte vara rädd för potentiellt negativ feedback då detta kan leda till att den inte söks vilket i sin tur leder till att den inte kan hjälpa rådgivarens framtida positiva utveckling. En potentiell följd som de flesta inte eftersträvar. Här påpekar författarna betydelsen av att söka denna feedback även från tränare då dessa kan ha ett unikt perspektiv att bidra med, alltså ett annat perspektiv än idrottarnas. Slutligen beskrivs det kring hur även att de personer som jobbar med idrottspsykologi inom USOC upplever att deras prestation i viss mån utvärderas efter resultaten som idrottarna presterar, något de uppfattar som suboptimalt. Överlag visar de utvärderingar som gjorts en positiv bild av den effektivitet som arbete med dessa idrottspsykologiska rådgivare inom olympiska sammanhang har gett.

Sammantaget ville vi (Anders och Tom) visa lite på hur det går att reflektera kring utvärderingar utav effektiviteten av psykologiskt arbete inom idrotten samt ge vissa exempel på hur detta sker i stora sammanhang (OS). Vi ville mest ge en liten inblick i våra tankar kring detta område och ge den koppling vi gör inom detta område. På samma sätt som idrottspsykologiska rådgivare inte bör utvärdera effektiviteten av sitt arbete enbart baserat på resultat i tävlingar gäller samma sak för idrottare. Processen och prestationen, snarare än resultatet är vad som bör stå i fokus om du som idrottare eller psykologisk rådgivare har som mål att utvecklas och bli bättre. Detta är det perspektiv vi väljer att basera vårt arbete på så ofta som möjligt och vill lyfta fram så ofta som möjligt.

Frågor, funderingar och feedback tas alltid emot gladeligen men vi vill även öppna upp för förslag på vad vi skulle kunna skriva/undersöka i framtida inlägg. Hör av er med era tankar så vi kan anpassa oss än bättre efter vad ni tycker är mest intressant!

Med soliga vårhälsningar // Anders och Tom

Haberl, P., & McCann, S. (2012). Evaluation USOC sport psychology consultant
     effectiveness: A philosophical and Practical imperative at the olympic games. Journal of
     Sport Psychology in Action, 3:2, 65-76.