Alla inlägg under juli 2014

Av Tom Borgebäck - 31 juli 2014 19:35

Hej alla idrottspsykologiskt intresserade människor!


I förra inlägget (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2014/07/27/10801829-ledarskap-vad-gor-att-barn-stannar-kvar-respektive-hoppar-av-idrott-fysisk-aktivitet/) avverkades teorier för att förstå vissa faktorer som driver barn/juniorer till att vara fysiskt aktiva och vad som får dem till att välja att inte vara fysiskt aktiva i en idrott. I följande inlägg kommer förslag på strategier där teorierna har används på ett praktiskt plan för att främja motivation.


Strategier för att möta barnet/juniorens behov och öka motivationen.

Barn/juniorer har olika motiv för att vara fysiskt aktiva, utmaningen för en ledare är att hitta individens motivationskälla och sedan ge individen förutsättningar utifrån den primära motivationskällan. Detta kan kräva att ledaren individanpassar sitt bemötande beroende på vilken motivationskälla barnet/individen har. (Weinberg & Gould, 2007).

 

Strategier för barnens färdighetsutveckling.

-         Implementera effektiva instruktionsövningar (effektiva demonstrationer och kontinuerlig feedback).

-         Fostra ett positivt instruktionsklimat där även vad individen gör rätt lyfts fram.

-         Var kunnig i den tekniska och taktiska aspekten inom idrotten.

 

Strategier för att barnen ska ha roligt.

-         Forma realistiska förväntningar för att undvika negativ coaching resultat och frustration.

-         Ha övningar aktiva (försök att ha få övningar där många spelare står passiva över en längre tid).

-         Skoja och skratta runt fritt med barnen.

 

Strategier för att barnen ska skapa kontakter.

-         Skapa tid för barnen att forma vänskaper.

-         Planera in sociala events utanför idrotten (pizza kvällar o.s.v.)

-         Skapa lite ledig tid innan och under övningar.

 

Strategier för att barnen ska känna spänning.

-         Lägg inte för mycket tid på en övning, variera övningarna.

-         Lägg in en ändring av aktivitet t.ex vattenpolo för simmare eller doppboll för fotbollsspelare.

-         Fokusera på korta och bra övningar.

 

Strategier för att barnen ska bli fysiskt tränade.

-         Lär unga idrottare hur de styr sin egen träning.

-         Organisera och planera meningsfulla övningar som riktar sig till att förbättra fysiken.

 

Strategier för att barnen ska känna lyckande.

-         Låt barnen tävla.

-         Hjälp barnen att definiera att vinna inte enbart är att vinna mot en motståndare utan att bli bättre med utgångspunkten från sina egna mål och standards.


Hoppas ni fann detta inlägg men även hela ledarskaps delen lärorik och att ni kan ta med er lite av det i er ledarroll och vardag! Ha en fortsatt trevlig kväll!

 

”Barn med låg perception av deras idrottsliga färdigheter deltar inte i idrott, eller så hoppar de av, däremot barn med hög perception av sin kompetens deltar och fortsätter”


Med varma sensommarhälsningar Tom


Källa:

Weinberg, R., S. & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human Kinetics.  

Av Tom Borgebäck - 27 juli 2014 20:11

Vad motiverar barn till fysisk aktivitet?

Som vanligt är ämnet komplext och det finns flera faktorer kan påverka utgången (t.ex. ledaren, vänner och föräldrar), men i ett blogginlägg finns inte utrymme att gå in på alla detaljer utan bara ge en överskådlig blick inom ämnet. Fokus häri läggs på vad ledaren kan göra utifrån ett ledarskapsperspektiv. Barnen/juniorens vänner spelar en stor del och deras föräldrar spelar också en avgörande roll. Om ni vill veta mer om vänners och föräldrars påverkan för barnens motivation att idrotta maila i så fall så kommer jag (Tom) och Anders fixa några inlägg om just de områdena! Detta ämnen kommer tas upp i två inlägg, detta aktuella är det första där teorin kring faktorer som påverkar ungas motivation till fysisk aktivitet behandlas och andra (nästa inlägg) applicerar teorin i praktiken.


Nu har vi ägnat två inlägg till att beskriva förloppet i den självuppfyllande profetian, gjort så ni blivit medvetna om att processen finns och även fått praktiska tips om hur alla barn kan få samma chans till en positiv känsla inför idrott och även för att öka antalet barn som fortsätter idrotta. För att avsluta denna del i temat ledarskap tänkte vi ge er en inblick i vilka faktorer som gör att barn faktiskt börjar och fortsätter med idrott men även poängtera de faktorer som gör att barn slutar med idrott. Genom att få kunskap kring dessa faktorer kan ledare underlätta och göra fysisk aktivitet till en rolig upplevelse för barn.


Ewing och Seefeldt’s studie (1989) visar att tjejer och pojkar har liknande anledningar till att delta i idrott men de rankar dem olika. Nedan kommer topp tio anledningar till varför pojkar respektive tjejer väljer att delta i idrott:


Pojkar:

Tjejer:

1. För att ha roligt

För att ha roligt

2. Förbättra mina färdigheter

Stanna i bra form

3. Spänningsmomentet i tävling

För att få träning

4. Göra något som jag är bra på

Förbättra mina färdigheter

5. Stanna i bra form

Göra något jag är bra på

6. För utmaningen i tävling

Att vara en del av ett lag

7. Att vara en del av ett lag

Spänningsmomentet i tävling

8. Att vinna

Lära sig nya färdigheter

9. Att komma till en högre nivå av tävling

För lagkänsla

10.Att få träning

För utmaningen i tävling

 

Varför slutar barn att utöva fysisk aktivitet?

Det finns olika anledningar för barn att sluta idrotta, för vissa handlar det om att de har fattat tyckte för andra aktiviteter (Ewing & Seefeldt, 1989). Dock är många gemensamma anledningar till ”dropouts” (att sluta fysisk aktivitet) att barnet/junioren inte lyckas med de faktorerna i ovanstående tabell. De misslyckas att lära sig nya tekniker, de tycker inte att idrotten är spännande, de finner inga utmaningar/misslyckanden och de får inte nog med träning eller att de inte utvecklar några nya vänskaper. Dessa faktorer kan leda till att barnet/juniorens upplevda kompetens påverkas åt den negativa sidan, deras mål fokuseras på yttre faktorer istället för inre och de blir mer stressade (Gould & Petlichkoff, 1988).


Viktigt för barn att uppleva att de är kompetenta.

Weiss och Ferrer-Caja (2002) är två av de ledande forskarna inom området, de drar slutsatsen att de barn/juniorer med högre upplevd kompetens har högre chans att fortsätta medan de som upplever att de har mindre kompetens har en högre risk för ”drop-out”. Av denna information kan ledare lära sig att det är viktigt att hitta en väg för att ge barnet/junioren en ökad syn på sin egen förmåga. En väg kan vara att lära barnen att   utvärdera sig själv efter sin egen standard för att se om de blir bättre istället för att mäta sig med andra konkurrenter (vinna eller förlora).

 

”Lär unga idrottare att framgång betyder att nå sina egna mål, inte enbart att vinna tävlingar”

 

Med vänlig hälsning Tom



Källor:

Ewing, M. E. & Seefeldt, V. (1989). Participation and attrition patterns in American agency-sponsored and inerscholastic sports: An executive summary. Final report. North Palm Beach, FL: Sporting Goods Manufacturers Association.

 

Gould, D. & Petlichkoff, L. (1988). Participation motivation and attrition in young athletes. In F. Smol, R. Magill, & M. Ash (Ed.), Children in sport (3rd ed., s. 161-178). Champaign, IL: Human Kinetics.


Weiss, M. R. & Ferrer-Caja, E. (2002). Motivational orientations and sport behavior. In T. Horn (Ed.), Advances in sport psychology (s. 101-184). Champaign, IL: Human Kinetics.

Av Tom Borgebäck - 3 juli 2014 20:08

Detta inlägg inriktar sig främst till ledare inom barn och junioridrott, då det är i den åldern allt är så oförutsägbart, men paralleller går även att dra till andra kontexter och situationer. Nu när vi har blivit medvetna kring den självuppfyllande profetian och dess effekter kan det vara på tiden att ta reda på vad tränare/ledare kan göra för att motverka denna profetia. Med andra ord att: GE ALLA SAMMA CHANS!


Tipsen är inte någon raketforskning och är framtagna av Horn, Lox & Labrador (2009), de är enkla och applicerbara men glöms ofta eller prioriteras bort i all hast i att hitta en framtida landslagsspelare.


Rekommendationer för tränare/ledare för att motverka självuppfyllande profetia.

- Var öppen på att alla dina idrottare/adepter kan förändras under säsongen/året, alltså både de bra och de mindre bra. Genom att du är öppen för att denna förändring kan ske hos alla dina idrottare/adepter kan de bli enklare att se förändringen också.

- För anteckningar under träningar. Anteckningarna bör innehålla vilka som har fått feedback under träningen och vilken form av feedback (instruerande-, positiv- eller negativ feedback) som givits och även hur ofta. Det behövs inte följas slaviskt varje gång du ger feedback men denna metod ger dig svart på vitt vilka du tenderar att ge feedback, hur ofta och på vilket sätt. På det viset kan du också se vilka som tenderar att inte få feedback och då kan du ändra och reflektera över ditt bemötande som ledare. Det går också lika bra att låta en kompis eller annan tränare göra detta för att få informationen mer objektiv.

- Ha samma tålamod med de som besitter sämre färdigheter, kom ihåg att vi utvecklas olika och det finns inget som tyder på att de som är bra när man är mindre är de som blir bäst i senare ålder, det är så många processer at ta hänsyn till. Satsa på alla dina idrottare istället! Om några idrottare/adepter inte behärskar de övningar som görs, låt dem stanna efteråt och öva om de vill, anpassa övningarna så att även de kan klara övningarna och finna utveckling och motivation.

- Bemöt alla misslyckanden oavsett vilka färdigheter idrottaren/adepten besitter med hamburgemodellen (lyft fram något positivt följt av korrigerande feedback och avsluta med en framtidstro på idrottaren/adepten).

- Skapa ett lag klimat där betydelsen av alla idrottares/adepters färdigheter/personligheter spelar in. Meddela att alla kan utvecklas och är viktiga oavsett färdighetsnivå. I individuella idrotter går det oftast att skapa ett team också för att bibehålla motivationen och få dem att hjälpa varandra även om deras resultat enbart påverkar deras egna så finns det oftast en grupp som de tränar med som går att skapa något bra och positivt med. 


Avslutningsvis vill jag dra en parallell till VM i Brasilien som är i full gång med slutspelet. Jag vill rikta ögonen mot nationen Belgien som nu är i kvartsfinal och ställs mot giganten Argentina med Messi i täten.För några år sedan var ett land som ingen tänkte på när de hörde ordet fotbollsstjärnor. I årets VM har Belgien en stjärnspäckad start 11:a med spelare från hela världens högsta ligor och de spelare som sitter på bänken hade många tagit en startplats i många andra landslag. Hur blev det såhär?


Simon Bank har undersökt deras talangutveckling och vad han kom fram till i sin artikel är det som ligger i linje med forskning och det som har tagits upp i detta inlägg (http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/bank/article18984380.ab). För att sammanfatta vad jag menar citerar jag vad Belgiens förbundskapten har sagt om talangutveckling

 

”Väldigt få duktiga tioåringar blir duktiga tjugoåringar, alltså handlar det om att få så många som möjligt att träna så mycket som möjligt så länge som möjligt under så bra former som möjligt.”


Värd att nämna är även Simon Banks egen slutsats efter sin research:

”Ett bra fotbollsklimat är ett klimat som tar hand om de talanger som finns, spelare som vill lägga ner tiden som krävs, som får chanserna de förtjänar och stödet de behöver – oavsett vilka gator de börjat på. Det är vad Belgien lärt sig. Det är vad Belgien kan lära oss.”


Alltså finns det ingen genväg, inget hemligt recept och ingen som försöker förutse vilka vi sak satsa på. Satsa på alla, de som vill, de som har motivationen, jobba för att alla spelare ska stanna oavsett hur bra de är. Skapa en större potentiell pool istället för att begränsa den till enbart de som är bra i tidig ålder. Trots allt visar forskning att majoriteten av barnen deltar i idrott för att ha roligt, träffa nya människor, bli bättre på något de gillar och att vara med kompisar (Ewing & Seefeldt, 1989).


Hoppas detta har varit ett intressant inlägg, att det fött många tankar hos er! Har ni frågor, funderingar eller förslag på andra ämnen ni vill veta mer om maila gärna! Nästa två inlägg som är de sista om talangutveckling kommer författarna berätta mer om anledningar till varför barn stannar kontra hoppar av sin idrott/aktivitet. Genom att veta varför, kan vi påverka! Ha en fortsatt bra dag!


Med vänlig hälsning Tom och Anders


Källor:

Ewing, M. E., & Seefeldt, V. (1989). Participation and attrition patterns in American agency-sponsored and interscholastic sports: An executive summary. Final report. North Palm Beach, FL: Sporting Goods Manufacturers Association.


Horn, T. S. Lox, C. L. & Labrador, F. (2009). The self-fulfilling prophecy theory: When coaches’ expectations become reality,(s. 81-104.) I Williams. J. (Red.), Applied sport psychology: Personal growth to peak performance. I Higher education.


http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/bank/article18984380.ab 

 

   

Presentation


Vi som driver bloggen heter Anders och Tom, båda har en kandidatexamen inom psykologi inr. idrott. Bloggen baseras på aktuell forsknig inom psykologi inriktning till näringslivet och idrottslivet. Tom bor i Kalmar län medan Anders befinner sig i Norrköpin

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards