Senaste inläggen

Av Tom Borgebäck - 27 april 2014 12:56

      Glad påsk!

Påsken är över för denna gång och vi hoppas att ni haft möjligheten att träffa nära och kära och att vila upp er eller helt enkelt gjort det ni har varit sugna på att göra. I dagens inlägg kommer en kortare redogörelse för en föreläsning som Anders genomförde i onsdags och innehållet i denna.

   

Onsdagen den 16/4 var det åter dags för en föreläsning och denna gång var det ett av ungdomslagen i IFK Norrköping som var målgruppen. Temat var gruppdynamik och personlig målsättning och diskussioner/övningar kring dessa två områden.
     Inom området gruppdynamik var huvudfokus på hur mycket du som individ kan påverka dina lagkamrater, både positivt och negativ, men huvudsakligen på det positiva. Efter en kortare teoretisk introduktion fick de lista olika faktorer som de själva upplever att de kan göra för att stärka gruppen och stötta varandra. I detta ingick både vad de själva kan göra för att stötta andra men även vad andra kan göra för att stötta dem. Resultatet gav många förslag men där några av dem var:

  • Betydelsen av att kommunicera.
  • Betydelsen av att vara positiv/”peppa”.
  • Att komma till träningen med en bra inställning.
  • Visa varandra respekt på olika vis.
  • Vara fokuserad på att göra sitt bästa.

 

I samband med föreläsningen fick laget diskutera detta i mindre grupper där syftet vara att öka medvetenheten kring hur du som individ kan hjälpa andra och därigenom laget. Under diskussionen kom det fram att det är svårt att veta hur du kan stötta någon annan om du inte har frågat denna person om detta tidigare. Förhoppningen som finns är att just detta ska ske, att en kommunikation kan inledas där individerna i laget aktivt kommunicerar kring hur de kan stötta varandra för att på så vis förbättra dynamiken i gruppen och slutligen prestationen på planen.
     Målsättning har vi gått igenom i bloggen tidigare (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/12/06/10392229-anvand-malsattning-och-gor-din-vag-till-framgang-synlig-for-dig-sjalv/) och dagens föreläsning innehåll i stora delar sådant som vi nämnt tidigare. Återigen poängterades hur positivt det kan vara att ha en tydlig målsättning för vad du vill uppnå och hur du kan arbeta för att uppnå detta, på detaljnivå, för att rikta din uppmärksamhet och energi mot det som är viktigast.
     Slutligen vill jag (Anders) tacka deltagande spelare och ledare som gjorde detta möjligt och skicka med mina förhoppningar om framtida positiv utveckling, både på och utanför planen!

Till er läsare, hör gärna av er om det är något speciellt ämne ni är intresserade utav att läsa om framöver så kommer vi behandla detta. Annars hoppas vi att påsken varit till belåtenhet och att träningen fick lite plats ibland alla trevligheter.


 MvH // Anders och Tom


    

Av Tom Borgebäck - 20 april 2014 19:56

Förväntingar påverkar vad vi ser och känner.

Förväntningar är ett intressant fenomen. Detta inlägg kommer handla om att ni själva ska reflektera kring era egna förväntningar och hur dessa påverkar er syn på saker och ting blandat med lite forskning.

  • Blir det verkligen aldrig som man tänkt sig?

eller

  • Blir det oftast som man tänkt dig?

Om du går till en konsert, tillställning, föreläsning eller prestation med en negativ inställning kontra en positiv inställning, påverkar detta vilken bild av evenemanget/prestationen när du går därifrån?

 

Om du förväntar dig att en tvättmaskin står i köket istället för diskmaskin eller om du inte förväntar dig detta, påverkar det om du ser detta direkt eller om det faktiskt tar en stund för dig att upptäcka tvättmaskinen?

 

Vi människor tenderar till att vilja hitta ledtrådar eller stimuli i vår omgivning som bekräftar våra egna teorier om något. Forskning menar på att det finns många faktorer som påverkar vad det är vi lägger vår uppmärksamhet på. Låt oss illustrera att 5 personer tittar på lekplats fylld med barn. Möjligheten att dessa personer tar in samma signaler är väldigt liten, några av de faktorer som påverkar vilka signaler vi tar in är: hur stora är våra behov? (t.ex. hunger), våra intressen, förväntningar och erfarenheter. Här ser vi att förväntningar återkommer i forskningen, Förmodligen påverkar det. På samma sätt kan det påverka vilka signaler vi tar in när vi förväntar oss något i vanliga livet (Passer, Smith, Holt, Bremner, Sutherland & Vliek, 2009).

 

Hur påverkar förväntningar våra prestationer?

Inom idrotten har det gjorts forskning på hur våra förväntningar påverkar oss. Har du någon gång vetat om hur bra en spelare är och sedan förlorat? Har du någonsin inte haft några förväntningar på hur bra din motståndare och därefter spelat jämnt eller kanske till och med vunnit för att sedan få reda på att teknisk sett var din motståndare bättre än dig?

Tom Borgebäck (en av författarna till bloggen) har erfarit detta under en pingismatch där han mötte en spelare som han inte visste något om. Matchen förlorades med det var väldigt jämnt. Matchen avgjordes i sista set och efteråt var Tom frustrerad eftersom det enda han visste på förhand var att motståndaren var ca 4 år yngre och tyckte därmed att han borde vunnit. Efteråt fick han reda på att motståndaren tränar kontinuerligt och är väldigt högt rankad i Sveriges rankning för sin ålder och Tom tränar inte längre kontinuerligt och efter denna information blev han inte lika frustrerad på förlusten (givetvis fortfarande tråkigt då det var jämnt) men på förhand trodde folk att Tom skulle förlora stort då motståndaren rent tekniskt var bättre och blev överraskade när Tom sade att det var jämnt och att han likagärna kunde vunnit.


Denna erfarenhet stämmer överens med forskning som har drivits där forskning studerade utfallet på armbrytartävling. Båda parterna fick samma information att en av dem var starkare i armen (den ena fick reda på att han var starkast och den andre fick reda på att sin motståndare var starkast). I 10 fall av 12 så vann den person som på förhand var starkast. Twisten i dessa studier är att den som blev informerad att vara starkast var egentligen svagast objektivt sett. Ändå vann den personen i 10 tävlingar av 12 (Nelson & Furst, 1972). Självklart är det bra att ha respekt för en bra motståndare t.ex i fotboll för att inte gå bort sig utan bibehålla en hög koncentrationsförmåga men kanske är för hög respekt inte att föredra?


Studier inom tyngdlyftning har visat samma effekt, när försökspersonen tror att den lyfter en vikt klarar den av det trots att vikten är tyngre än vad de trott. Vice versa har det setts att de setts att tyngdlyftare får svårare att lyfta en enkel vikt när de har fått informationen att den är tyngre (Ness & Patton, 1979). Fundera kring era egna prestationer och se om ni har varit med om detta och hur ni kan förbereda er inför kommande prestationer.

Vakna med en positiv inställning där ni ger er möjlighet att vara glada och att se de möjligheter som uppkommer i er vardag!


Med vänlig hälsning Tom och Anders!


 

Källor:

Nelson, L.R., & Furst, M.L (1972). An objective study of the effects of expectation on competitive performance. Journal of psychology, 81, 69-72.


Ness, R.G., & Patton, R.W (1979). The effects of beliefs on maximum weight-lifting performance. Cognitive therapy and research, 3, 205-211.


Passer, M., Smith, R., Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E., & Vliek, M. (2009). Sensation and perception. I Psychology the science of mind and behaviour. (s. 200-203). New York : McGraw-Hill higher education. 

Av Tom Borgebäck - 15 april 2014 10:11

   Användande av visualisering!

Du kan se dig lyckas med sådant du har haft svårt att lyckas med innan eller aldrig har lyckats med. I en värld av visualisering finns enbart lyckanden. Visualisering kan användas för att se sig själv lyckas, hur det känns, hur du agerar vid motgångar etc. sedan därigenom känna att du klarar av det. Om hen är ny användare av visualisering kan det vara svårt att helt kontrollera sin visualisering och därmed svårt att se sig själv lyckas hela tiden. Dock är det de som bör vara målet med visualisering, att lyckas. Visualisering kräver träning för att bemästra som så mycket annat i livet (Weinberg & Gould, 2006).

 

Användande av målsättning!

Målsättning är en individanpassad plan för att uppnå ett mål. Största fokus borde ligga på mål som du kan kontrollera och på små mål som tar dig till det stora för att uppleva lyckanden på vägen.


Läs mer om målsättning här: http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/12/06/10392229-anvand-malsattning-och-gor-din-vag-till-framgang-synlig-for-dig-sjalv/

 

Optimera fysisk träning

Att vara i den bästa möjliga fysiska formen för sin idrott är en nyckel för att känna ett bra självförtroende. Ingen mental träning kan ta den fysiska träningens plats, istället borde fysisk träning kompletteras med mental träning (Weinberg & Gould, 2006).

 

Förberedelse

Att vara förberedd ger ett självförtroende genom att man har gjort allt som är möjligt för att lyckas. En bra strategi ger en säkerhet i hur du ska bete dig och när du ska bete dig på det viset, en bra plan innehåller också information om hur motståndaren kommer bete sig och när den kommer bete dig. Att veta exakt vad som ska hända när det ska hända ger självförtroende. Framgångsrika idrottare har även fler strategier/planer för att öka flexibiliteten och kunna vinna på ett annat sätt om första planen inte fungerar (Gould, Eklund & Jackson, 1992)


Hoppas detta kan få er att tänka kring hur mycket ni faktiskt lyckas med istället för att bara fokusera på det man misslyckas med!

Med vänlig hälsning Tom och Anders


   

Källor:

Gould, D., Eklund, R., & Jackson, S. (1992). 1998 U.S Olympic wrestling excellence: II. Thoughts and affect occurring during competition. The sport psychologist, 6, 383-402.


Weinberg. R-S., & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human kinects publishers (s.336-341).

Av Tom Borgebäck - 5 april 2014 16:36

Fokusera på lyckanden.

Konceptet är enkelt när du lyckas, lyckade prestationer leder till fler lyckande prestationer. Att ta upp ett underläge i en match, slå en bättre motståndare eller motionera kontinuerligt under 30 min kan skapa självförtroende. Det är enkelt att bygga när det går bra men hur är det när det inte går så bra? Bra idrottare förbereder sig bra tekniskt, fysiskt och taktiskt för att känna sig riktigt förberedda och tror på sin förmåga och därigenom bygger självförtroende. En annan viktig del belyses av citatet ”inget lockar fram självförtroendet så bra som att erfara på träning det du vill lyckas med under tävling/match”. Att sätta kortsiktiga mål och se hur du utvecklas på vägen fram till det långsiktiga kan vara en bra strategi för att uppleva lyckande moment på vägen. T.ex om du rehabiliterar från en skada kan det vara gynnsamt att lägga fokus på de små framsteg som du gör och hur det kommer bidra till att bli fullt återställt. På samma sätt om du vill ha bättre skott kan du fokusera på tekniken och när du skjuter kanske du inte alltid gör mål men om tekniken är rätt är det en sak att skaffa självförtroende från för att fortsätta prestera bra. Ur en tränares perspektiv kan det vara av vikt att göra träningar så matchlika som möjligt om det är något under match som laget/spelaren har problem med. T.ex att sätta straffkast i basket så kan tränaren simulera pressen genom att springa först för att bli trött (vilket du förmodligen är under match) och därefter sätta 3 i rad innan du får sluta (Weinberg & Gould, 2006).

 

Agera självsäkert. ”Fake it until you make it”

Tankar, känslor och beteende är länkade åt båda hållen. Ju mer självsäker en idrottare agerar desto större är chansen att hen blir självsäker. Om du säckar ihop med axlarna och tittar ned i marken visar du även motståndarna att du inte är på topp. Men om du efter ett felpass eller ett dåligt skott i fotboll springer hem med bröstet i vädret och en bra kroppshållning kommer det smitta av sig på dina tankar, motståndarna får också svårare att se om du har bra eller dåligt självförtroende. Ett klassiskt test på hur ditt kroppsspråk är bundet med dina känslor är att sätta en penna vertikalt i munnen så du tvingas att le, inom en kort tid ökar chansen att du kommer känna positiva emotioner. Att agera självsäkert kan lyfta dig i svåra tider och även smitta av sig på andra vilket kan vara viktigt i en lagsport eller om du är tränare/ledare (Weinberg & Gould, 2006).

 

Tänk självsäkert.

Självförtroende grundas i att du tänker att du kan lyckas uppnå dina mål, att du är en tuff motståndare och kan lyckas. Din inre dialog bör innehålla instruktioner eller motiverande kommunikation istället för dömande. Exempel på en mindre bra inre dialog är ”Jag är så dum, jag kan inte förstå hur jag kan spela såhär dåligt!”. Ett mer gynnsamt tankesätt kan vara: ”jag kommer fortsätta bli bättre om jag kämpar, stanna lugn och fokuserad jag kan vinna!”.

Läs mer om din inre dialog här: http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/11/26/10369724-skapa-medvetenhet-kring-din-inre-kommunikation-och-hur-den-paverkar-dig/


Källa:

Weinberg. R-S., & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human kinects publishers (s.336-341).



Av Tom Borgebäck - 28 mars 2014 20:19

I följande inlägg tar vi en titt på fler faktorer som påverkar hur vi upplever vårt självfötroende. 

 

Verbal övertalning

Verbal övertalning är en viktig del i att höja självförtroendet hos andra. Tränare, lärare, instruktörer och chefer använder ofta tekniker för att få människor att tro på sig själva genom övertalning. Verbal övertalning kan också komma i form av en inre dialog där individer höjer sitt självförtroende genom att övertala sig själva och komma på faktorer till varför just dem ska lyckas och hur de vill känna sig (Weinberg, Gould & Jackson, 1979). 

 

Fysisk och emotionell status

Dina fysiska signaler kan påverka ditt självförtroende. Om ditt hjärta börjar slå snabbt och du känner dig stel och får dålig motorik så sänks ofta självförtroendet medan när du har rytmisk andning, du känner dig rörlig och bra i kroppen ökar ditt självförtroende. Dessa kroppsliga signaler går också att tolka olika beroende på vilken inställning du har som individ. Antingen ser individer ökad hjärtrytm och andra fysiska tecken som att de inte har kompetensen nog och kommer inte att klara prestationen (sänker självförtroendet) eller ser individerna dessa fysiska tecken på att de är redo att tävla (ökar självförtroendet). Känner du igen själv hur ditt självförtroende har påverkats genom att ha olika inställningar till dina kroppsliga reaktioner? Hur? Vilken inställning ökar ditt självförtroende respektive sänker? 

 

Visualiseringserfarenheter

Visualisering handlar om att se sig själv eller någon annan utföra det momentet du vill göra bättre. I en visualisering finns det inga misslyckanden, enbart lyckanden (Visualisering bör fokusera på att se sig själv eller någon annan lyckas med den prestation de försöker att genomföra). Att själv kunna skapa dessa bilder har visat sig öka tilltron till sin egen förmåga och skapa positiva känslor inför en situation där du vill prestera. Visualiseringstekniker kommer vi gå in djupare på i ett senare inlägg men att visualisering kan öka självförtroendet är sant (Moritz, Hall, Martin, & Vadocz, 1996). 

 

Hoppas det har varit en intressant läsning, i nästa inlägg kommer författarna fokusera på de praktiska delarna i att skapa ett bra självförtroende!

Med vänlig hälsning Tom och Anders

 

llor:

Weinberg, R.S., Gould, D., & Jackson, A. (1979). Expectancies and performance: An empirical test of Bandura’s self-efficacy theory. Journal of sport psychology, 1, 320-331.


Moritz, S.E., Hall, C.R., Martin, K.A., & Vadocz, E. (1996).  What are confident athletes imaging? An examination of imagine content. The sport psychologist, 10,171-179.

 

Av Tom Borgebäck - 24 mars 2014 20:05

Vad påverkar vårt självförtroende?

Vilka faktorer tenderar till att spela roll i uppbyggnaden av vårt självförtroende?

Forskning har tagit fram följande faktorer som påverkar vårt självförtroende; Tidigare erfarenheter, observationsinlärning, verbal övertalning, fysisk och emotionell status, och visualisering (Bandura 1997). I detta inlägg kommer författarna förklara vad begreppen innebär.

 

Tidigare erfarenheter

Tidigare lyckande eller misslyckanden är den största faktorn i hur du kommer uppleva ditt självförtroende. Om du generellt sett lyckas med dina prestationer kommer det med stor sannolikhet att höja ditt självförtroende.

Exempelvis om en fotbollsspelare har lagt många straffar i 90:e minuten och avgjort många gånger är hens tilltro till att kunna göra det igen generellt stor. En annan viktig sak är att idrottaren/individen själv ser att den har lyckats, att individen själv ser prestationen som ett lyckande.

Denna kunskap kan tränare ta stor nytta av när de vill bygga självförtroende hos sina spelare. Tränare kan jobba med att få in känslan av att lyckas hos sina spelare t.ex kan de låta juniorbaseball spelare spela på en mindre plan, sänka basketkorgen för unga basketspelare eller sätta målen närmare varandra i fotboll så spelarna får känna på hur det är att skjuta och göra mål (McAuley & Blissmer, 2002).

Kan du tänka tillbaka på några lyckade prestationer där du höjde ditt självförtroende? Vad i prestationen betydde lyckande för dig? Kan du komma ihåg senaste gången ett misslyckande gav dig dåligt självförtroende? Vad i prestationen var det som du såg som ett misslyckande?

 

Observationsinlärning

Många tränare och ledare använder observationsinlärning av dess olika slag för att deras adepter ska lära sig nya tekniker. Observationsinlärning går ut på att idrottarna/adepterna ökar deras självförtroende då de får tanken ”om hen klarar det så kommer jag också klara det”. Detta kan kännas igen tycker Tom (en av författarna till bloggen) när han ser någon lagkamrat utföra något eller om man kollar klipp på youtube (inom sin kontext/sport) får hen en självförtroende höjning av att se andra klara en uppgift. Studier har även visat stöd för det som författaren menar på att se andra personer lyckas kan öka individens eget självförtroende (Gould, Weiss & Weinberg, 1981).  

 

Bandura (1997) poängterar nyckelmoment som måste tas till hänsyn för att observationsinlärningen ska då full effekt.

Första steget kallas för fokus. Personen i fråga måste vara fokuserad på vad personen framför dem gör. Kvalitén på fokusen kan påverkas av en del olika faktorer; respekt för personen, intresse för aktiviteten och hur bra de kan se och höra. Bra ledare lägger fokus på nyckelrörelserna i momentet så att observatörerna lätt kommer ihåg, de demonstrerar även några gånger och för att vara säkra på att observatörerna vet exakt vad som ska göras.

Bra ledare hjälper också observatörerna att kunna minnas vad de ska göra på ett enkelt sätt genom att jobba med minnesbilder, ramsor och låter observatörerna repetera vad som ska göras verbalt.

Viktigt för instruktörerna att även ge observatörerna tid att träna. För även om de vet hur de ska göra så är det inte samma sak att göra det rent fysiskt utan det krävs att man måste träna. T.ex vet många hur man kastar ett perfekt bowlingkast, det vill säga hur man ska pendla armen och snurra klotet innan man kastar men om adepterna inte får träna fysiskt på det är det svårt att utföra momentet.

Sista faktorn är att observatören måste vara motiverad. Utan motivation gör inte individer mycket. Motivera går t.ex att göra genom löfte av belöning, poängtera vikten av momentet för senare användning eller använda sig av ”modeller” som motiverar adepterna. 

Har du själv påkommit dig själv med att kolla på när någon annan utför något och ditt självförtroende faktiskt höjs? Hur känns det? 

 

Hoppas ni har funnit detta intressant och fått en liten inblick i självförtroendets uppbyggnad. I nästa inlägg tittar vi närmare på hur verbal övertalning, fysisk och emotionell status och visualisering kan påverka ditt självförtroende. 

MVH Tom och Anders

 

Källor:

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise control. New York: Freeman

 

McAuley, E., & Blissmer, G. (2002). Self-efficacy and attributional processes in physical activity. In T. Horn (Ed.), Advances in sport psychology (2nd ed., pp. 185-206). Champaign , IL: Human Kinects.

 

Gould, D., Weiss, M., & Weinberg, R. (1981). Psychological characteristics of successful and less successful Big Ten wrestlers. Journal of Sport Psychology 3, 67-81.

 

Av Tom Borgebäck - 19 mars 2014 10:12

Ett av de största resultaten som hittats inom idrotten är den positiva relationen mellan självförtroende och framgång. Självförtroende är ett direkt resultat av års träning och lyckade prestationer samt ett effektivt tänkande. Sambandet som har setts är att idrottare med högt självförtroende relaterar sig själv och det dem gör med andra faktorer än de som inte har lika högt självförtroende. Exempelvis relaterar de idrottare med högt självförtroende sina lyckande med inre faktorer och därmed tar åt sig äran och inser att det inte var tur. Idrottare med högt självförtroende har lärt sig att det mentala inte alltid är ens allierade. Idrottaren måste vinna den inre kampen och styra sina tankar.

I detta inlägg kommer vi beröra de missförstånd som finns angående självförtroende.

 

Missförstånd 1 ”Antingen har du det eller har du det inte”

Vissa människor tror att självförtroende är något som personer får genom nedärvda gener eller att det är ett karaktärsdrag som inte kan ändras av träning eller erfarenhet. Sanningen däremot är långt därifrån. Självförtroende är ett resultat av kontinuerligt konstruktivt tänkande där två strategier används: idrottaren ser vad som är bra i en prestation och tar till sig det (relaterar det till inre faktorer såsom skicklighet) och idrottaren släpper det som inte går att kontrollera och lär sig av det som gick snett. Självförtroende skaffas på exakt samma sätt som färdigheter, det vill säga genom träning och repetition av de vanor du vill ha. Alla kan lära sig att skapa ett självförtroende.

 

Missförstånd 2 ”Framgång bygger alltid självförtroende”

Att framgång ger självförtroende är oftast sant men det är inte hela sanningen. Individen i sig måste inse framgången och själv se det som en framgång. Det finna många exempel där framgång inte har lett till ökat självförtroende exempel Michael Strahan (amerikansk fotboll) som spelade en av sina bästa säsonger 1998. Strahan var ändå självkritisk i sina tankar i form av ”jag tyckte jag spelade dåligt och vi förlorade, det var som om jag inte hade något hopp”. Hur kan då en spelare som gjorde så stora framgångar fortfarande tvivla på sig själv? Svaret ligger i som nämnt ovan att han såg inte sina prestationer som en framgång (vilket många andra gjorde). Det som Strahan såg var alla sina misstag och misslyckanden istället för att se de situationer där han lyckades och glädjas av dem. Kort sagt måste individen själv se att det är en framgång, enbart för många tycker det är en framgång behöver inte individen i fråga se framgången och då byggs inte mycket självförtroende.

 

Missförstånd 3 ”Bara positiv feedback kan bygga självförtroende”

Positiv feedback från lagkamrater, föräldrar och tränare hjälper givetvis till att bygga ett självförtroende. Dock kan vissa individer känna att kritik, sarkasm och negativa kommentarer kan vara stimulerande utmaningar och använder dem för att bygga självförtroende. Istället för att bli mentalt förstörd av kritik finns det individer som ser konstruktivt på kommentarerna och använda strategier för att tackla dessa kommentarer och faktiskt bygga självförtroende av det. Så med rätt attityd och tanke färdigheter kan självförtroende byggas även under dåliga omständigheter. Här kan det alltså finnas stora individuella skillnader mellan olika idrottare.

 

Missförstånd 4 ”Självförtroende = utåtriktad arrogans”

Det finns precis lika många idrottare med självförtroende som inte känner för att vara arroganta eller utåt visa hur bra de är som det finns idrottare som vill visa sitt självförtroende utåt. Muhammed Ali (boxning), Charles Barkley (basket) och Deion Sanders (amerikansk fotboll) är namn på idrottare som väldigt gärna ville uttrycka sitt självförtroende offentligt medan Emmitt Smith (amerikansk fotboll), Joe Montana (amerikansk fotboll) och Jackie Joyner-Kersee (friidrott) är idrottare som håller självförtroendet för sig själva men som absolut har det. Det är viktigt för en idrottare att vara medveten om att de givetvis kan ha högt självförtroende utan att vara arrogant, det beror helt på vilken person idrottaren är och vilka behov den har.

 

Missförstånd 5 ”Misstag förstör alltid självförtroende”

Det svåraste inom idrott är att förstå att idrott utövas av människor som inte är perfekta och gör misstag. Många idrottare påverkas negativt av misstag eftersom de ger misstagen mycket fokus trots att misstag är oundvikligt i sport och då förstörs deras självförtroende. Framgångsrika idrottare däremot ser på sina prestationer på ett annat sätt, det finns ett annat tankemönster. De fokuserar på de små förbättringarna som också hela tiden sker och de positiva erfarenheter som de får. Sådant här positivt själv styrande fokus är grunden i de interventioner som har påverkat prestationer på ett positivt vis. Kort sagt kan idrottare lära sig att bygga självförtroende även när de gör misstag och det är de som de allra bästa har lärt sig. Avslutningsvis presenterar författarna ett citat som belyser framförallt det femte missförståndet, citerat av den bästa (Michael Jordan):

 

”Jag har missat mer än 9000 skott i min karriär. Jag har förlorat ca 300 matcher. 26 gånger har jag fått förtroendet att ta det matchvinnande skottet och misslyckats. Jag har misslyckats om och om och om igen i mitt liv – och det är därför jag har lyckats”

 

I nästa inlägg kommer vi beröra vilka faktorer som skapar självförtroende. Till dess ha det bra och har ni funderingar av alla dess slag så maila!

Med vänlig hälsning Tom och Anders

 

Källa:

J. M. Williams (2010) Applied sport psychology: Personal grotwh to peak performance (6th ed, pp.307-308 Mountain view, CA: Mayfield

Av Tom Borgebäck - 4 mars 2014 20:12

Tidigare i denna serie har vi tittat på mental tuffhet och den bild av mental tuffhet som uttrycks av många idrottare och runt idrotten. (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2014/02/15/10546013-vad-innebar-det-egentligen-att-vara-mentalt-stark/) Vidare har vi även studerat ett par case på svenska idrottare som uppvisat en mental tuffhet under tävlingarna i OS samt även vilka komponenter som enligt forskningen ingår i mental tuffhet. (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2014/02/22/10561266-mental-tuffhet-del-2-av-3/)

 

I denna tredje del kommer vi att knyta ihop säcken genom att studera på vad forskningen säger om hur mental tuffhet kan utvecklas innan vi avrundar resan i den mentala tuffhetens tecken.

Mental tuffhet, något som än saknar en helt tillfredställande definition men likväl pratas mycket om, det är något som forskningen visat på till viss mån går att påverka och utveckla.

 

Gould, Griffes och Carlson (2011) beskriver hur miljön vid träning och tävling påverkar. Denna miljö främjar utvecklingen av en tuffare mental inställning om den sätter idrottaren i utmanande situationer. Förutom att bistå idrottaren men utmanande situationer är det av mycket stor betydelse att det finns ett tydligt fokus på prestationen hela tiden. Alltså att det hela tiden fokuseras på att göra rätt saker och inte vad utfallet av dessa blir.

 

Weinberg och Butt (2011) tar upp flera liknande aspekter som ovan men lägger till att mental tuffhet kan vara både: ”caught” respektive ”taught”. Betydelsen av detta är för att visa på att det inte bara är det som aktivt görs som spelar stor roll. Omgivningen inkluderat övriga spelare och tränare och deras uppvisande av mental tuffhet kan komma att sprida sig till övriga i gruppen.

 

Konkret lyfts alltså relevansen av att sätta idrottarna i utmanande situationer (kanske simulera tävling på träning för att uppleva press eller annat som vänjer dem vid att prestera i utmanande situationer). Även angelägenheten i att lägga stort krut och fokus på prestationen i alla väder, inte resultatet. Slutligen spelar även omgivningen stor roll och hur denna kan främja idrottarens utveckling (inom mental tuffhet men även många andra områden).

Resan har härmed nått sitt slut och vi har förhoppningsvis väckt ett par tankar med dessa inlägg kopplat till mental tuffhet. Inom området finns en oerhört intressant fråga kring vad mental tuffhet är och hur du kan använda det inom idrotten för att bli prestera bättre.

 

Den innersta potentialen inom oss alla, den kanske inte kommer fram förrän vi ställs inför stora utmaningar där vi behöver vara mentalt tuffa för att nå det yttersta vad gäller prestation och möjligen resultat.


Källor:


Gould, D., Griffes, K., & Carson, S. (2011). Mental toughness as a life skill. In D. F. Gucciardi, S. Gordon, (Red.), Mental toughness in sport. (163-186). Abingdon, Oxon, England: Routledge.


Weinberg, R., & Butt, J. (2011). Building mental toughness. In D. F. Gucciardi, S. Gordon, (Red.), Mental toughness in sport. (212-230). Abingdon, Oxon, England: Routledge.

Presentation


Vi som driver bloggen heter Anders och Tom, båda har en kandidatexamen inom psykologi inr. idrott. Bloggen baseras på aktuell forsknig inom psykologi inriktning till näringslivet och idrottslivet. Tom bor i Kalmar län medan Anders befinner sig i Norrköpin

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards