Nu ska ledarskapsvärlden öppnas på glänt och ni kommer att kastas in i den självuppfyllande profetians värld i två inlägg! Självuppfyllande profetia är inte svaret på allt och väldigt mycket mer måste integreras i ledarens egenskaper, exempelvis att kunna ge bra feedback. Detta är dock ett ämne ni kan lära er mer om genom att maila Anders och mig (Tom) så skapar vi ett inlägg om det. Dock är självuppfyllande profetia högaktuellt, intressant ämne och ett område som ledare bör vara medvetna om för att inte falla i dess lömska fälla! Innan jag berättar något mer kan ni läsa berättelsen nedanför och reflektera kring om ni känner igen det i er barndom eller i er ledarkontext främst inom barn och junioridrott:

”Albin och Kalle har båda gått med i simlaget, de är båda lika gamla och juniorer. Båda började säsongen och var lika bra rent prestationsmässigt. Tränaren dock hade höga förväntningar på Albin p.g.a hans naturligt begåvade fysiska attribut. Tränaren hade dock inte samma förväntningar på Kalle. I första tävlingen slutade båda på en 5:e plats i sina respektive lopp. Tränaren responderade Albin med att berätta för honom att han kan reducera sin tid avsevärt om han förbättrar tekniken i vändningarna och avslutar feedbacken med vi jobbar med vändningarna nästa vecka så du är redo för kommande tävlingar. Däremot responderade tränaren Kalles 5:e plats med ”Bra jobbat Kalle, fortsätt så!”.

Ni kommer nu bli guidade genom de fyra steg som utgör en självuppfyllande profetia för att få en djupare inblick i processen:

Steg 1: Förväntningar på kommande prestationer och beteenden skapas. Tränare drar slutsatser utifrån tre olika informationskategorier; personliga tecken (etniska tillhörighet, kroppsstorlek, kön, fysik mm), prestationsinformation (tidigare prestationer, testresultat, referenser, mm) och psykologiska karaktärsdrag (mogenhet, självdisciplin, rollacceptans, mm) (Becker & Solomon, 2005). Olika tränare lägger olika stor vikt vid varje kategori, vilket innebär att två tränare kan forma helt olika förväntningar rörande en och samma utövare beroende på vilken informationskategori man värderar högst. Detta sker automatiskt och en realistisk bedömning av en utövares kapacitet utgör inget problem, problemet uppstår när förväntningar blir för höga eller för låga på en idrottare och att tränarens syn förblir densamma och inte är föränderlig utan ser bara det som denne förväntar sig att se.

Steg 2: Förväntningarna påverkar tränarens beteende. Nu när tränaren har en uppfattning om sina adepter behandlas inte lika alla lika. Studier (Hom, 1981) visar att tränares förväntningar på sina adepter påverkar frekvensen och kvaliteten på tränare-utövare interaktionen, kvantiteten och kvaliteten på givna instruktioner, och frekvensen och typen av feedback som ges till varje utövare. Med andra ord får de idrottare som har höga förväntningar på sig feedback oftare, mer korrigerande/instruerande och teknik feedback, de har större tålamod, de får mer utmanande övningar och deras framgångar refereras till deras egen kvalité av tränaren kontra de idrottare som har låga förväntningar tar emot motsatt beteende av tränaren, alltså feedback mer sällan, deras feedback innehåller ofta ord som ”bra jobbat”, ”fortsätt så” och de får inte lika utmanande övningar och tränaren har ofta mindre tålamod med dessa idrottare.

Steg 3: Tränarens beteende påverkar utövarens prestation och inlärning. En tränares beteende och sätt att ge instruktioner på under matcher och under träning har visat sig påverka och till och med kunna orsaka förändringar i utövarens självuppfattning, upplevda kompetens, motivation och tävlingsrelaterade oro under en säsong. Feedback och utvärdering från auktoriteter utgör en viktig informationskälla för individer rörande deras upplevelse av att vara kompetent (Duda & Balaguer, 2007).

Steg 4: Utövarens beteende rättar sig efter tränarens förväntningar. Hela processen slutar med att adeptens beteende bekräftar tränarens förväntningar och tränaren kan därmed klappa sig belätet på magen och tänka ”Jag har en bra känsla på att förutse vilka spelare som kommer bli bra och vilka som inte blir”. Horn (2008) tillägger dock att adepten givetvis inte är passiv i denna process och kan trots tränarens beteende bli bra och skapa motivation och självförtroende då hen bygger sin självkänsla och kompetens i andra källor som vänner och föräldrar men det viktiga att ta med är att denna process finns och förstör för många unga idrottare.

Andra studier påvisar att denna effekt inte endast uppstår i idrottssammanhang, en studie av Rosenthal & Jacobson (1968) som i kort går ut på att forskarna valde en skola där de gjorde ett intelligenstest med barnen som även påvisade vilka som hade stora möjligheter att göra framsteg de kommande åren. Namnen på dessa barn som presterade bra på testet sades till lärarna. Efter året var gånget gjordes ett till test, de barnen som identifierades i testet som skulle göra bra ifrån sig var de som ökade mest i sina siffror. Problemet var att de namnen som lärarna hade fått var slumpmässigt utvalda från klasslistan och det fanns inget som tydde på att just dessa barn hade bättre möjligheter att prestera bättre och utvecklas gentemot de andra.

Rent spekulativt är frågorna vi bör ställa oss:

- Kan vi ens utse vilka som blir bra respektive dåliga? När i så fall?

- Är det viktigt för oss att kunna förutse vilka som blir bra och vilka som inte blir?

- Varför inte ge alla samma chans oberoende hur bra man är vid ung ålder?

Hoppas detta inlägg har varit lärorikt! I nästa inlägg kommer ni få tips på hur ni kan motverka att gå i självuppfyllande profetians fälla och därigenom skapa bra förutsättningar för era idrottare! Ni kommer även få ett högaktuellt exempel på talangutveckling från Belgiens fotbollssektion som nu kryllar av stjärnor och ska ut i VM och visa vad de går för. Vad är deras hemligheter? Läs mer om det i nästa inlägg!

Med vänlig hälsning Tom

Källor:

Duda, J. L. & Balaguer, I. (2007). Coach-created motivational climate. I S. Jowett & D. Lavalee (red.), Social psychology in sport (s. 117-130). Champaign, IL: Human Kinetics.

Becker, A. J. & Solomon, G. B. (2005). Expectancy information and coaching effectiveness in intercollegiate basketball. The sport psychologist, 19, 251-266.

Hom, T. S. (1984). Expectancy effects In the interscholastic athletic setting: Methodological Considerations. Journal of sport Sport Psychology, 6, 60-76.

Horn, T. S. (2008). Coaching effectiveness in the sport domain. I. T. S. Horn (red.), Advances in sport psychology (3rd ed.) (s. 237-267). Champaign, IL: Human Kinetics.

Rosenthal, R., & Jacobson, L. (1968). Pygmalion in the classroom. New York: Holt, Rinehart & Winston.

Horn, T. S. Lox, C. L. & Labrador, F. (2009). The self-fulfilling prophecy theory: When coaches’ expectations become reality,(s. 81-104.) I Williams. J. (Red.), Applied sport psychology: Personal growth to peak performance. I Higher education.

 

Alvis

23 juni 2014 09:15

Hej! Vilken jättefin och läsvärd blogg du har, Verkligen! :)

Kika gärna in på min blogg och lämna en kommentar eller två.

Vem vet, min blogg kanske är något i din smak? KOLLA GÄRNA!!

Ha en bra dag, Kram! ^^

http://PeaceOfLove.bloggplatsen.se

Tom Borgebäck

23 juni 2014 20:18

Absolut, dela gärna min blogg och sprid bland dina vänner så informationen kommer fram till så många som möjligt som kan ha nytta av den! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag fick mitt jobb som teamledare var en av de första sakerna jag tänkte på ”Jag ska ha ett motiverat team, jag vill inte att medlemmarna i teamet ska bli uttråkade efter någon månad utan de ska fortsätta vara motiverade, inspirerade och gl...

Nu när allt på jobbet var uppackat och klart. Vad stod runt hörnet för mig som ledare då? Jo jag hade studerat 3 år psykologi på högskola och hade väldit högt självförtroende och var sugen på att testa det jag lärt mig och hade massa ideer kring hur ...

Hej Alliopa! Här kommer ett blogginlägg som skiljer sig endel från de andra inlägg som Anders och jag publicerat tidigare. Vi tänkte se vad ni läsare tycker om dem så ge gärna feedback! I ett par inlägg nu kommer ni få följa min resa när jag hade mit...

Användande av psykologiska termer   Sommaren flyter på och har med sig en trevlig blandning av arbete och semester. Under den mer arbetsinriktade delen av sommaren ingår att studera nya och intressanta artiklar som dyker upp. En av dessa ligger t...

  Lyckans ekvation!   Sommaren går och med den får vi förhoppningsvis uppleva lycka i alla de former som lycka kan komma i. Spontant hamnar lata dagar i solen, jordgubbar, fotboll och löpning högt på den lista vi skapade över sommarlycka. För e...