I följande och nästa inlägg kommer författarna fokusera på att ge er läsare en klar, enkel och realistisk uppfattning om prestationspsykologi. Målet är att med en bra förståelse kring grunden i prestationspsykologi så blir det enklare att förstå inlägg där ämnet berörs på djupet.

Prestationspsykologi går ut på att identifiera och arbeta med de mentala färdigheter, utmaningar, möjliga negativa utfall samt systematiska faktorer som är associerade med prestation på hög nivå (Hays, 2009).

Inom flera områden är prestation en betydande del av vardagen, oavsett om du är idrottare, musiker, ska föreläsa, gå på arbetsintervju eller många andra fall handlar det om att kunna prestera i situationen. Även om bloggens författare har grunden inom den idrottspsykologiska världen kan mångt och mycket av dessa teorier och praktik appliceras inom övriga områden gällande prestation, välmående och utveckling.

Idrottspsykologi kan definieras som: ”…de vetenskapliga studierna av människor och deras beteende inom sport och tränings kontexten, hur sport och träning påverkar individen rent psykologiskt samt den praktiska applikationen av denna kunskapen. (Weinberg & Gould, 2007, s. 4). En mindre vetenskaplig definition gör gällande att idrottspsykologi och prestationspsykologin intresserar sig för tankar, känslor och beteenden inom idrott, träning och prestationer överlag.

Ex. hur påverkar nervositet en basketspelares sikte i ett frikast? Påverkar ett barns självförtroende deras förmåga att lära sig simma? Ökar ungas självförtroende genom dagligt deltagande i fysiska aktiviteter?

Idrottspsykologin berör därför elitidrottare, motionsidrottare, barn, ungdomar m.m målet är att göra friskare individer ännu friskare. En viktig skiljelinje är att idrottspsykologi ur denna bloggs arbete utgår från ett salutogent perspektiv (fokuserar på det friska istället för det sjuka), vilket innebär att det inte berör kliniska områden, exempelvis: depression, ätstörningar m.m (Weinberg & Gould, 2007, s. 7).

Bloggen kommer beröra många områden såsom myter, motivation, personligheter, ledarskap, gruppdynamik, självförtroende, den inre dialogen, spänningar, visualisering, kommunikation, målsättning, koncentration, fokus, psykologiskt välmående, tankar och känslor och många andra dimensioner av idrott och prestation.

Avslutningsvis är författarna medvetna om att detta inlägg innehåller hög andel teorier. Detta motiveras med behovet av att först förstå prestationspsykologin innan det berörs på djupet. I nästa inlägg kommer många myter kring prestationspsykologi att synas och sanningen ska träda fram kring vad som egentligen stämmer och vad som är påhittat inom prestationspsykologin!

Hoppas ni har funnit även detta inlägg intressant och fortsätt maila feedback, tankar, idéer då denna blogg är till för er!

Med vänlig hälsning Anders och Tom

Källor:
Weinberg, R-S., & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human Kinects Publishers

Performance psychology in action. (2009). K. F. Hays (red.) Washington, DC: American Psychological Association.