I detta tredje och fjärde inlägg ska det slås hål på myter gällande prestationspsykologi! Anledningen till att inte alla myter berörs i detta inlägg är för att då skulle inlägget bli väldigt långt så de delas upp på två inlägg. Del 2 av myt temat kommer publiceras i morgon. För att sedan fördjupa oss i appliceringsbara ämnen inom prestationspsykologin. 

Anledningen för att myter tas upp är för det inte är ovanligt att personer har felaktiga tankar kring prestationspsykologi vilka nu en gång för alla ska rätas till. Ni läsare kommer kanske känna igen er i vissa myter och missförstånden men förhoppningen är att detta kan ändra er inställning, förväntningar, förhoppningar och tankar kring prestationspsykologi (Martin, 2005).

Myt 1. ”Prestationspsykologi är enbart för de idrottare som har någon form av ”problem”.

Förmodligen en ganska stor felaktig bild då många personer kommer fram och frågar ”så du är psykolog nu?” efter avklarad examen.

Robin Vealy sammanfattar de tankar som arbete inom idrotts-, eller prestationspsykologin bygger på i följande citat:

”It´s not working with abnormal athletes to get them to be normal, it´s all about working with normal athletes to get them to be supernormal”.

Grunden i det arbete som vi utför går således ut på att arbeta med vanliga individer som söker efter ett övertag som kan få dem att prestera ännu bättre inom sitt fält. Arbete med mer kliniska frågor inom psykologin där inte vi har en utbildning specifikt inom och därmed inget vi arbetar med.

Sammanfattningsvis handlar alltså prestationspsykologi och att arbeta med detta inte om att vara kliniskt sjuk och behovet av hjälp för att bli normal finns. I stället handlar det om vanliga personer som är motiverade efter att finna ett sätt att bli ännu bättre i sin prestation.

Myt 2. ”Prestationspsykologi är enbart till för elitidrottare”

Prestationspsykologi kan vara något för i princip alla individer: unga, vuxna, breddidrottare, elitidrottare, motionärer, arbetare o.s.v Media har en tendens att oftast belysa elitidrottare som tar hjälp för att träna det mentala, men oavsett om du är elitidrottare, amatöridrottare eller ”vanlig” arbetare så har du tankar, känslor och beteenden eller hur?

Tankar, känslor och beteenden finns hos alla individer och det är dessa aspekter som arbete inom prestationspsykologi kan hjälpa till med att optimera. Feedback och rätt motivationsklimat behövs för att t.ex trivas på arbetet eller i idrottsmiljön. Man behöver inte vara elitidrottare för att värdera och vilja prestera bra inom sin idrott eller den högsta av chefer för att vilja bli bättre inom sitt område. Fall inte för myten att det bara är eliten som kan ta användning av arbete inom detta område, resultaten för individer på lägre nivå kan vara minst lika intressanta och viktiga.

Myt 3. ”Prestationspsykologi tillhandager en snabb lösning och ska ge snabb effekt”

Prestationspsykologi är (tyvärr) inget magiskt verktyg där du kan förvänta dig att en eller två föreläsningar ger att du kan bemästra din koncentration eller att man undviker djupa dalar inom sin prestation. Att förbättra de mentala bitarna kräver kontinuerlig träning, precis som vilken träning som helst. Bara för du tränar löpning en gång betyder det antagligen inte det att du kan springa ett maraton på 2,5 timmar eller att ett pass på gymmet gör att du kan lyfta de tyngsta vikterna där. Samma princip gäller med träning av det mentala. Det krävs tid för att ändra ett inbakat tankemönster, tid men även öppenhet kring denna form av träning.

Effekten kan ibland vara stor på kort sikt men det mest intressanta är resultaten på lång sikt, exempelvis genom ett nytt sätt att se på sina prestationer eller ett nytt tankemönster i vissa situation. Det krävs kontinuerlig träning för att uppnå detta, på samma sätt som träning gällande fysik, taktik eller teknik även dessa tar tid för att nå de bästa resultaten (Weinberg & Gould 2006).

Med vänliga hälsningar Tom och Anders

PS: Har ni frågor, vill veta mer, om det är någon fakta ni vill ha ännu mer stöd av forskning eller är intresserade av rådgivning eller vill ha en föreläsning till just er organisation/förening eller folksamling, tveka då inte att höra av er!

Källa:

Martin, S-B. (2005). High school and college athletes attitudes toward sport psychology consulting., Journal of applied sport psychology, 17:2, 127-139.

Weinberg, R-S., & Gould, D. (2006). Foundations of sport and exercise psychology. Human Kinects Publishers