Hur kan vi ta denna teoretiska kunskap och använda den för att kontrollera aggressionen i idrottens värld?

Förstå när aggressivitet har största risk att yttra sig

Aggressivitet verkar ha störst risk att yttra sig när en spelare är frustrerad. Frustration kan skapas när en spelare förlorar, upplever att något är orättvist, skäms, är i fysisk smärta eller när idrottaren spelar under sin förmåga. Att förlora stort, bli utspelad av en motståndare som färdighetsmässigt är lika bra eller spelar dåligt är tre faktorer som har visat sig ha väldigt stor betydelse på en idrottares frustration (Widmeyer, Dorsch, Bray & McGuire, 2002).

När blir du frustrerad? Vilken situation? Vilka tankar finns i ditt huvud?

Kontrollera aggressiva reaktioner

Tyvärr kan vi inte alltid kontrollera de situationer som utlöser aggressionen. Däremot kan tränare eller spelare lära känna sina idrottare och ta bort dem från den faktorn som skapar frustration, eller ännu bättre! Lära spelare/tränare tekniker att kontrollera sina känslor och reaktioner mot frustration. Exempelvis menar Silva (1982) att en ishockeyspelare som spenderar mer tid i utvisningsbåset kan lära sig stresshantering. Widmeyer (2002) menar att genom träning kan denna spelare medvetet ändra sina reaktioner mot frustration och istället kunna spela mer ishockey än att sitta i utvisningsbåset. Tränare kan då även under träning försöka skapa tillfällen där frustration kan skapas hos spelare, därigenom får spelarna chansen att träna dessa tekniker under press och på så vis blir det enklare när situationen väl uppstår på riktigt.

En övertro på vikten av att vinna är roten till mycket frustration. Att försöka vinna är givetvis inte fel men när en spelare blir aggressiv efter en förlust bör vinstens värde sättas i perspektiv. Självklart ska idrottaren kunna vara besviken och arg om de går dåligt men med aggression menas t.ex att vilja skada någon annan spelare (Kolla riktlinjer i följande inlägg: http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2014/12/10/10951547-vad-ar-aggression-inom-sport-hur-uppkommer-aggressionen/).

Går din aggressivitet att påverkas medvetet?

Går det att påverka om du innan har en plan för hur du ska bete dig?

Vad skulle denna plan kunna innehålla?

Lär ut acceptabelt beteende

När anledningen till aggressivitet är identifierad kan ett praktiskt arbete börja. Det är av vikt att diskutera med spelaren vad som är acceptabelt, inte acceptabelt och anledningen till det. Detta bör ske i en dialog där idrottaren får chans att vädra sina åsikter och perspektiv, därefter gemensamt mötas för att kunna vidare diskutera.

Om det är konflikt mellan spelare i laget bör dessa lära sig tekniker för att hantera deras konflikter på ett lugnt och strukturerat vis. De bör lära sig grunderna och vikten av att diskutera och inte låta diskussionen övergå i våld eller våldsamma dispyter. 

Rekommendationer för att kontrollera aggressivitet och våld inom idrotten (Riktlinjer tagna ur ”The International Society of Sport Psychology, 1997”)

-          Värdet i straff för överträdande av regler som är mot våld bör vara högre än en upplevda belöning i det våldsamma beteendet

-          Ledare måste ha en filosofi som värdera fair-play mellan idrottarna. Speciellt juniorledare.

-          I sportevenemang bör användande av alkohol förbjudas

-          Media måste sätta aggressiva händelser i perspektiv och isolera händelserna istället för att göra dem till ”höjdpunkter”.

-          Media bör driva kampanjer mot våld och fientlig aggressivitet. Dessa ska också inkludera tränare, spelare, åskådare och deltagare.

-          Tränare, ledare, idrottare, media, offentliga personer och lagen (polisen) ska delta i workshops där de lär sig grunderna inom aggressivitet (varför aggression uppstår, vad aggressiva handlingar kan leda till, hur aggressiva handlingar kan bli kontrollerade)

-          Ledare och tränare bör motivera och belöna sociala beteenden medan de bör straffa beteenden som kan leda till aggressivitet eller fientliga inställningar.

-          Idrottare bör gå på föreläsningar/workshops som är riktade mot att hjälpa dem reducera deras aggressiva intentioner. Att stärka straff, öka belöningar för specifika beteenden är bara en del i att hantera aggression, i slutänden har även spelarna ett ansvar i att bete sig på ett ansvarsfullt vis.

Genom kunskap kan vi påverka!

Med vänlig hälsning Tom och Anders

Källor:

Silva, J. M. (1982). Competitive sport environments: Performance enhancement through cognitive intervention. Behaviour modification, 6, 443-463.

The International Society of Sport Psychology (1997). Aggression and violence in sport: An ISSP position stand. ISSP Newsletter 1: 14-17.

Widmeyer, W. N. (2002). Reducing aggression in sport. I Silva, J.M & Stevens, D.E (Eds.), Psychological foundations of sport (s. 380-395). Boston: Allyn & Bacon.

Widmeyer, W,N., Dorsch, K, D., Bray, S, R., & McGuire, E. J., (2002). The nature prevalence, and consequences of aggression in sport. I Silva, J.M & Stevens, D.E (Eds.), Psychological foundations of sport (s. 328-351). Boston: Allyn & Bacon.