Idrottare och deras prestationer utvärderas ofta utifrån de resultat som presteras (placeringar), i alla fall från ett utomstående perspektiv (media/fans). Vinner du mästerskapet och en guldmedalj inom din idrott står du som kung/drottning över världen medan ett enda potentiellt misstag kunde lett till en fjärdeplats, ingen medalj och knappt någon uppmärksamhet alls. I verkligheten kan denna skiljelinje handla om hundradelar, centimetrar eller enstaka poäng, men oavsett finns det ett tydligt sett att utvärdera en prestation när det gäller en idrottare. Oavsett om detta upplevs som rättvist eller inte är det individen/laget som samlat flest poäng, sprungit snabbast eller hoppat högst som även belönas enligt detta.

När det gäller arbete med idrottspsykologi är det inte alltid lika enkelt att utvärdera prestationen.  Ponera att du som idrottspsykologisk rådgivare inleder arbete med ett lag och helt plötsligt börjar de vinna matcher och spela bättre. Hur vet du då vad det är som föranlett denna förändring till det positiva? Denna fråga är av central betydelse att utvärdera, varför, jo, för att det är viktigt att undersöka vilka delar av processen som lett till den positiva utvecklingen i syfte att kunna förstärka dessa. Lätt är det sällan att exakt sätta fingret på vad som föranlett en positiv förändring och det är inte ovanligt att det är flera faktorer som tillsammans lett till denna förändring.
    

Idag ska vi ge oss an denna fråga kring hur du utvärderar psykologiskt arbete inom idrotten genom att dels titta på en artikel som handlar om hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar med just utvärderingar inom amerikansk OS-idrott. Själva artikeln finns länkad längst ner i texten och agerar exempel på hur detta arbete kan ske.

I artikeln beskriver författarna (Haberl & McCann, 2012) hur ett par av nycklarna för att genomföra ett effektivt utvärderingsarbete ser ut och vad de inom USOC (United States Olympic Commitee) använder och reflekterar kring detta område. Några av dessa arbetssätt är att samla in feedback både från idrottare och tränare för att kunna få hela bilden av hur samarbetet mellan rådgivare och aktiva/coacher har sett ut. Detta genomförs dels genom ifyllandet av vissa formulär där möjlighet att uttrycka både positiva och mindre positiva åsikter kring samarbetet ges. I samband med arbete både innan, under och efter OS samlas denna information in för att undersöka huruvida arbetet som skett fyller de mål som det var avsett att göra och vad som eventuellt kan behöva förändras.  Vidare lyfter författarna hur de allra flesta inte uppskattar negativ feedback men att det är denna som kan vara av ytterst vikt att söka för att främja ens egen utveckling. En detalj i detta är betydelsen av att inte vara rädd för potentiellt negativ feedback då detta kan leda till att den inte söks vilket i sin tur leder till att den inte kan hjälpa rådgivarens framtida positiva utveckling. En potentiell följd som de flesta inte eftersträvar. Här påpekar författarna betydelsen av att söka denna feedback även från tränare då dessa kan ha ett unikt perspektiv att bidra med, alltså ett annat perspektiv än idrottarnas. Slutligen beskrivs det kring hur även att de personer som jobbar med idrottspsykologi inom USOC upplever att deras prestation i viss mån utvärderas efter resultaten som idrottarna presterar, något de uppfattar som suboptimalt. Överlag visar de utvärderingar som gjorts en positiv bild av den effektivitet som arbete med dessa idrottspsykologiska rådgivare inom olympiska sammanhang har gett.

Sammantaget ville vi (Anders och Tom) visa lite på hur det går att reflektera kring utvärderingar utav effektiviteten av psykologiskt arbete inom idrotten samt ge vissa exempel på hur detta sker i stora sammanhang (OS). Vi ville mest ge en liten inblick i våra tankar kring detta område och ge den koppling vi gör inom detta område. På samma sätt som idrottspsykologiska rådgivare inte bör utvärdera effektiviteten av sitt arbete enbart baserat på resultat i tävlingar gäller samma sak för idrottare. Processen och prestationen, snarare än resultatet är vad som bör stå i fokus om du som idrottare eller psykologisk rådgivare har som mål att utvecklas och bli bättre. Detta är det perspektiv vi väljer att basera vårt arbete på så ofta som möjligt och vill lyfta fram så ofta som möjligt.

Frågor, funderingar och feedback tas alltid emot gladeligen men vi vill även öppna upp för förslag på vad vi skulle kunna skriva/undersöka i framtida inlägg. Hör av er med era tankar så vi kan anpassa oss än bättre efter vad ni tycker är mest intressant!

Med soliga vårhälsningar // Anders och Tom

Haberl, P., & McCann, S. (2012). Evaluation USOC sport psychology consultant
     effectiveness: A philosophical and Practical imperative at the olympic games. Journal of
     Sport Psychology in Action, 3:2, 65-76.