Användande av psykologiska termer

Sommaren flyter på och har med sig en trevlig blandning av arbete och semester. Under den mer arbetsinriktade delen av sommaren ingår att studera nya och intressanta artiklar som dyker upp. En av dessa ligger till grund för detta inlägg. Artikeln går att finna via följande länk: http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyg.2015.01100/full

Artikelförfattarna problematiserar användandet av olika begrepp inom det psykologiska (och närliggande) området. Utan en tydlig bild av vad olika begrepp står för kan det leda till oklarheter, både inom psykologisk forskning och för studenter. Vi tänker även att detta även kan leda till en viss oreda i vardagen då många av oss ofta använder psykologiska begrepp och termer, ord som vi kanske inte alltid har stenkoll på vad de står för. Således rekommenderar vi att läsa ovanstående artikel för de som är intresserade där det finns mycket matnyttig information   .

Ett par av de 50 begrepp som behandlas i artikel kommer vi beskriva nedan för att ge en försmak av innehållet i den ovanstående artikeln.

• Nummer 45, vetenskapliga bevis. Författarna ställer sig frågande till användandet av uttryck i stil med vetenskapliga bevis och menar att dessa passar bättre in inom matematiken än inom psykologin. De menar alltså att det är svårt att bevisa något definitivt inom psykologi utan att det istället handlar om att olika faktorer påverkar mer eller mindre, en liten skillnad som dock är viktigt.
       En av de fördelar (samt nackdelar) som framkommer vid studier inom psykologi är just att i princip allting är grått snarare än svart och vitt vilket kan föranleda underbart givande diskussioner samtidigt som det kan vara frustrerande J.

• Nummer 40, sinne- och kroppsterapier. Gällande detta begrepp menar författarna att det finns en bild av att du kan dela upp sinnet från kroppen och arbeta med bara endera av dessa. Istället för denna bild föredrar de synen på att dessa är del av samma sak och kommer påverka varandra hela tiden.
       De flesta har säkert upplevt hur ett glatt sinne kan göra kroppen glad och en glad kropp bidra till ett glatt sinne och vice versa.

• Nummer 15 (lögndetektor) samt nummer 28 (sanningsserum). Dessa kanske inte är något de flesta av oss stöter på i vardagen men det är samtidigt lite roligt tycker vi att läsa om dessa och hur dessa inte alls fungerar på samma sätt som i filmerna.

Hoppas att ni fann detta inlägg givande och hör gärna av er med frågor, funderingar och förslag inför framtida inlägg!

På återseende // Anders och Tom!

Lyckans ekvation!

Sommaren går och med den får vi förhoppningsvis uppleva lycka i alla de former som lycka kan komma i. Spontant hamnar lata dagar i solen, jordgubbar, fotboll och löpning högt på den lista vi skapade över sommarlycka. För ett par veckor sedan skrev vi om lycka och några perspektiv kring lycka som lyftes i boken: The happiness hypothesis (Haidt 2006). Idag bygger vi vidare på detta genom att lyfta ytterligare en del av denna bok, nämligen hur du kan beskriva lycka och analysera denna utifrån en ekvation som författaren har skapat enligt nedan (men här översatt till svenska):

L = B + F + A

”L” står för lycka, ”B” står för biologisk nivå, ”F” för förutsättningar samt ”A” för aktiviteter.
     Lycka innebär alltså hur mycket lycka du upplever i ditt liv generellt vilket i sin tur bestäms av hur höga nivåer de andra tre bokstäverna i denna ekvation bidrar med.
     Biologisk nivå, det var det som vi lyfte i det senaste inlägget kring vilken genetisk predisposition du har för lycka. Kortfattat innebär detta att olika personer av naturen är olika lyckliga och det är som ni förstår mycket svårt att påverka just denna del av ekvation. Oavsett detta är den med och påverkar resultatet (L).
     Förutsättningar innebär enligt författaren framförallt en del saker i livet som kan påverkar och minska den lycka som upplevs i vardagen. De som lyfts är följande: avsaknad av kontroll (upplevelsen av att du har mer eller mindre kontroll över det som sker), oljud (t.ex. trafik och annat som kan leda till stress), pendlande (exempelvis till arbetsplatsen vilket också kan leda till stress), skam (en negativ upplevelse av att t.ex vara annorlunda) samt relationer (där bra relationer ökar lyckan och dåliga minskar den och här finns en stor påverkan inom ”F”).
     Aktiviteter är slutligen det vi gör i vardagen som kan öka eller minska vår lycka. Mat och sex är två aktiviteter som överlag leder till lycka men de är aktiviteter som mättar så att säga vilket gör att du inte kan använda dessa dygnet runt till att skapa lycka. Som talesättet säger: ”Hunger är den bästa kryddan”. Vilka typer av aktiviteter som bidrar till att skapa lycka annars, det är de aktiviteter som kan leda till Flow, ett begrepp vi kanske kommer berör mer i framtiden här i bloggen. Kortfattat innebär det att individen genomför en aktivitet som utmanar personen men på en nivå som hen precis klarar av samtidigt som individen får omedelbar feedback på hur hen presterar. Aktiviteter som enbart finns med för att de strävar till att införskaffa pengar eller status för sin egen skull bidrar väldigt lite, än mer i förhållande till de aktiviteter som hjälper andra personer.

Så vad betyder då detta för er som läser detta på en rent praktiskt nivå? I slutändan hamnar vi ju lätt där: ”ja detta är intressant, men hur kan jag använda mig av detta?”.

Enklast att påverkar är F och A. I texten ovan finns några exempel på saker att försöka göra mer av och andra saker att göra mindre av. Författaren lyfter många fler exempel och beskriver i detalj t.ex varför strävan efter pengar sällan leder till ökad lycka, framförallt på sikt. Det ni kan göra utifrån detta är att placera in er egen situation i enlighet med ekvationen ovan och sedan se på vad det är som ökar respektive minskar lyckan ni upplever. Där har ni sedan grunden för att vad ni själva kan göra för att öka den lycka ni upplever i vardagen.

Vi ser fram emot frågor, funderingar och exempel inom detta område och att ni alla har en trevlig och lyckofylld sommar // Anders och Tom