Användande av psykologiska termer

Sommaren flyter på och har med sig en trevlig blandning av arbete och semester. Under den mer arbetsinriktade delen av sommaren ingår att studera nya och intressanta artiklar som dyker upp. En av dessa ligger till grund för detta inlägg. Artikeln går att finna via följande länk: http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyg.2015.01100/full

Artikelförfattarna problematiserar användandet av olika begrepp inom det psykologiska (och närliggande) området. Utan en tydlig bild av vad olika begrepp står för kan det leda till oklarheter, både inom psykologisk forskning och för studenter. Vi tänker även att detta även kan leda till en viss oreda i vardagen då många av oss ofta använder psykologiska begrepp och termer, ord som vi kanske inte alltid har stenkoll på vad de står för. Således rekommenderar vi att läsa ovanstående artikel för de som är intresserade där det finns mycket matnyttig information   .

Ett par av de 50 begrepp som behandlas i artikel kommer vi beskriva nedan för att ge en försmak av innehållet i den ovanstående artikeln.

• Nummer 45, vetenskapliga bevis. Författarna ställer sig frågande till användandet av uttryck i stil med vetenskapliga bevis och menar att dessa passar bättre in inom matematiken än inom psykologin. De menar alltså att det är svårt att bevisa något definitivt inom psykologi utan att det istället handlar om att olika faktorer påverkar mer eller mindre, en liten skillnad som dock är viktigt.
       En av de fördelar (samt nackdelar) som framkommer vid studier inom psykologi är just att i princip allting är grått snarare än svart och vitt vilket kan föranleda underbart givande diskussioner samtidigt som det kan vara frustrerande J.

• Nummer 40, sinne- och kroppsterapier. Gällande detta begrepp menar författarna att det finns en bild av att du kan dela upp sinnet från kroppen och arbeta med bara endera av dessa. Istället för denna bild föredrar de synen på att dessa är del av samma sak och kommer påverka varandra hela tiden.
       De flesta har säkert upplevt hur ett glatt sinne kan göra kroppen glad och en glad kropp bidra till ett glatt sinne och vice versa.

• Nummer 15 (lögndetektor) samt nummer 28 (sanningsserum). Dessa kanske inte är något de flesta av oss stöter på i vardagen men det är samtidigt lite roligt tycker vi att läsa om dessa och hur dessa inte alls fungerar på samma sätt som i filmerna.

Hoppas att ni fann detta inlägg givande och hör gärna av er med frågor, funderingar och förslag inför framtida inlägg!

På återseende // Anders och Tom!