Tidigare i bloggen har vi skrivit om ”Self-talk” (ST) – alltså vad en person säger till sig själv, antingen högt eller tyst genom vår egen ”röst i huvudet”. Tidigare inlägg innehåller en grundläggande genomgång av vad ST är och hur det kan påverka individen, dens välmående och prestation. (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/11/26/10369724-skapa-medvetenhet-kring-din-inre-kommunikation-och-hur-den-paverkar-dig/).

I dagens inlägg kommer vi titta på en vetenskaplig artikel där forskare har använt sig av ST för att förbättra den idrottsliga prestationen hos unga simmare. Anledningen till att vi har valt att skriva detta inlägg är för att ge ett exempel på de fördelar som träning av en mental färdighet kan ge för prestationen. Inlägget baseras alltså på en artikel, en artikel som finns refererad i slutet av texten.

Undersökningen som har gjorts (Hatzigeorgiadis, Galanis, Zourbanos, & Theodorakis, 2013) har genomförts på unga simmare (medelålder 14,52 år) för att testa huruvida ett ST- program där idrottarna introduceras och övas på ST kan hjälpa till att förbättra prestationen jämfört med en kontrollgrupp. Inledningsvis delades 55 simmare in i en experimentgrupp (29 simmare) och en kontrollgrupp (26 simmare). Experimentgruppen är dem som fick öva på ST under ledning på olika vis medan kontrollgruppen tränade och tävlade som vanligt utan att förändra något från sitt tidigare upplägg. Under de cirka tio veckor som interventionen pågick minskades antalet deltagare genom avhopp och skador till 21 simmare i experimentgruppen och 20 simmare i kontrollgruppen.

Effekten av ST-interventionen mättes på prestationen (tiden det tog att simma vissa distanser) innan och efter dessa veckor och jämfördes mellan de två olika grupperna. Dessa tider togs på tävling innan interventionen inleddes samt efter de tio veckorna passerat. Ett lopp på 50 meter frisim användes även för att mäta eventuell förbättring. Själva interventionen inleddes med att simmarna i experimentgruppen fick en inledande introduktion kring ST och vandes vid användande av detta. Simmarna uppmuntrades att utveckla sina egna och självbestämda planer för användande av ST innan en period av implementerade av de valda ST-planerna gjordes. Detta för att optimera effekten av dess användande och effekt. Utvecklandet av idrottarnas egna ST inleddes i samarbete med ansvarig forskare i tillsammans med simmarnas tränare för att med tiden övergå till att simmarna själva valde vilket ST som passade dem själva bäst.

Resultaten av studien visar att de idrottare som övar sig inom ST, kommer även i hög grad att använda sig av detta under simprestationen, även under tävling. Under träningen användes lika mycket tid kopplat till övning av motiverande ST som instruerande ST. Efter studiens slutförande visade det dock sig att huvuddelen (alla utom en) av simmarna använde sig av motiverande ST och då enbart en simmare som enbart använde sig av instruerande ST. I studien avsågs att studera planerat/inövat ST men även spontant ST uppstod naturligt under studiens gång vilket fanns med i resultatet av studien. Angående själva prestationsförbättringen visar studien att simmarna

i experimentgruppen förbättrade sina resultat med (1,46 %) jämfört med kontrollgruppen. Resultatet från studien visar att den grupp av simmare som använde sig av ST förbättrade sin prestation i tävling mer än vad kontrollgruppen gjorde. Således är ST en

metod som går att använda för att förbättra prestationen (inom simning) med hjälp av ST som metod.

Exempel på vad de använde sig av för motiverande och instruerande ST: 

Motiverande ST:

- Vad sades: All styles Let’s go Strong, Power legs, Give it all

- När sades : Just before the start of each repeat och During the push after each turn

- Varför sades ST: To boost effort

Instruerande ST: 

- Moment: Freestyle Backstroke, 

- Vad sades: Elbow och Deep

- När sades: On releasing the arm for recovery och When entering the arm in the water.

Varför sade: To keep the elbow high 

och så vidare. 

Likt alla studier finns det begränsningar även med denna vilket tas upp och behandlas i artikeln. Oavsett begränsningar är detta ett inressant sätt att genom en längre intervention testa vilken effekt det kan ge för prestationen under tävling att arbeta med och strukturera/planera sitt ST. 

Syftet med detta inlägg var som sagt att ge ett exempel på vilka fördelar det kan finnas med att träna sig inom det mentala som idrottare. I artikeln visar forskarna på hur prestationen förbättras genom deras intervention och att simmarna genom detta blivit snabbare än dem som inte aktivt arbetade för att förbättra sig genom att även öva sig på det mentalt. Vidare tanke är att detta förhoppningsvis kan inspirera er läsare till att själva börja fundera kring hur ni kan förbättra er prestation inom ert område genom att arbeta med det mentala. 

Frågor, funderingar, feedback och annat tas emot med öppna armar // Anders och Tom.

Källa:

Hatzigeorgiadis, A. Galanis, E. Zourbanos, N. & Theodorakis, Y. (2014) Self-talk and

Competitive Sport Performance, Journal of Applied Sport Psychology, 26:1,

82-95, DOI:0.1080/10413200.2013.790095.