Vad påverkar vårt självförtroende?

Vilka faktorer tenderar till att spela roll i uppbyggnaden av vårt självförtroende?

Forskning har tagit fram följande faktorer som påverkar vårt självförtroende; Tidigare erfarenheter, observationsinlärning, verbal övertalning, fysisk och emotionell status, och visualisering (Bandura 1997). I detta inlägg kommer författarna förklara vad begreppen innebär.

Tidigare erfarenheter

Tidigare lyckande eller misslyckanden är den största faktorn i hur du kommer uppleva ditt självförtroende. Om du generellt sett lyckas med dina prestationer kommer det med stor sannolikhet att höja ditt självförtroende.

Exempelvis om en fotbollsspelare har lagt många straffar i 90:e minuten och avgjort många gånger är hens tilltro till att kunna göra det igen generellt stor. En annan viktig sak är att idrottaren/individen själv ser att den har lyckats, att individen själv ser prestationen som ett lyckande.

Denna kunskap kan tränare ta stor nytta av när de vill bygga självförtroende hos sina spelare. Tränare kan jobba med att få in känslan av att lyckas hos sina spelare t.ex kan de låta juniorbaseball spelare spela på en mindre plan, sänka basketkorgen för unga basketspelare eller sätta målen närmare varandra i fotboll så spelarna får känna på hur det är att skjuta och göra mål (McAuley & Blissmer, 2002).

Kan du tänka tillbaka på några lyckade prestationer där du höjde ditt självförtroende? Vad i prestationen betydde lyckande för dig? Kan du komma ihåg senaste gången ett misslyckande gav dig dåligt självförtroende? Vad i prestationen var det som du såg som ett misslyckande?

Observationsinlärning

Många tränare och ledare använder observationsinlärning av dess olika slag för att deras adepter ska lära sig nya tekniker. Observationsinlärning går ut på att idrottarna/adepterna ökar deras självförtroende då de får tanken ”om hen klarar det så kommer jag också klara det”. Detta kan kännas igen tycker Tom (en av författarna till bloggen) när han ser någon lagkamrat utföra något eller om man kollar klipp på youtube (inom sin kontext/sport) får hen en självförtroende höjning av att se andra klara en uppgift. Studier har även visat stöd för det som författaren menar på att se andra personer lyckas kan öka individens eget självförtroende (Gould, Weiss & Weinberg, 1981).  

Bandura (1997) poängterar nyckelmoment som måste tas till hänsyn för att observationsinlärningen ska då full effekt.

Första steget kallas för fokus. Personen i fråga måste vara fokuserad på vad personen framför dem gör. Kvalitén på fokusen kan påverkas av en del olika faktorer; respekt för personen, intresse för aktiviteten och hur bra de kan se och höra. Bra ledare lägger fokus på nyckelrörelserna i momentet så att observatörerna lätt kommer ihåg, de demonstrerar även några gånger och för att vara säkra på att observatörerna vet exakt vad som ska göras.

Bra ledare hjälper också observatörerna att kunna minnas vad de ska göra på ett enkelt sätt genom att jobba med minnesbilder, ramsor och låter observatörerna repetera vad som ska göras verbalt.

Viktigt för instruktörerna att även ge observatörerna tid att träna. För även om de vet hur de ska göra så är det inte samma sak att göra det rent fysiskt utan det krävs att man måste träna. T.ex vet många hur man kastar ett perfekt bowlingkast, det vill säga hur man ska pendla armen och snurra klotet innan man kastar men om adepterna inte får träna fysiskt på det är det svårt att utföra momentet.

Sista faktorn är att observatören måste vara motiverad. Utan motivation gör inte individer mycket. Motivera går t.ex att göra genom löfte av belöning, poängtera vikten av momentet för senare användning eller använda sig av ”modeller” som motiverar adepterna. 

Har du själv påkommit dig själv med att kolla på när någon annan utför något och ditt självförtroende faktiskt höjs? Hur känns det? 

Hoppas ni har funnit detta intressant och fått en liten inblick i självförtroendets uppbyggnad. I nästa inlägg tittar vi närmare på hur verbal övertalning, fysisk och emotionell status och visualisering kan påverka ditt självförtroende. 

MVH Tom och Anders

Källor:

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise control. New York: Freeman

McAuley, E., & Blissmer, G. (2002). Self-efficacy and attributional processes in physical activity. In T. Horn (Ed.), Advances in sport psychology (2^nd ed., pp. 185-206). Champaign , IL: Human Kinects.

Gould, D., Weiss, M., & Weinberg, R. (1981). Psychological characteristics of successful and less successful Big Ten wrestlers. Journal of Sport Psychology 3, 67-81.