Vad är choking?

Choking definieras som ”Sämre prestationer under press”. När choking uppstår är det ofta när pressen är hög på individen, belöningarna betyder väldigt mycket för individen och många som kan utvärdera individen t.ex publik (Baumeister & Showers, 1986). Kärningrediensen i Choking enligt Schlenker, Philips, Boniecki & Schlenker (1995) är att man är självkritisk och har hög motivation i att imponera på andra.

Vad händer under choking?

Kort sagt så riktas tankarna mot resultatet av prestationen istället för mot vägen att nå resultatet. Choking riskerar även att uppkomma då fokus riktas mot att behålla sitt självförtroende istället för att fokus är riktat mot prestationen. Det som sker under choking är att aktivitetsnivån (fysiskt) i kroppen är inte optimal och det sker även en kognitiv störning (psykologiskt). Hur aktivitetsnivå och de kognitiva störningarna påverkar individen är olika och här följer några följande kännetecken på reaktioner. Kännetecken för att ha en hög aktivitetsnivå kännetecknas ofta av att individen känner sig fysiskt stel, orörlig och ”hackande” rörelser. Medan de som har en för låg aktivitetsnivå kännetecknas av att de tar mer tid på sig att fatta beslut etc. Korttidsminnet kan endast ha 7 enheter av information (plus och minus 2 enheter beroende på individ), dessa enheter är temporära och finns i korttidsminnet fram till att individen tänker på något annat. Detta visar att det krävs arbete och tid för att träna sin fokuseringsförmåga och enbart kunna ha relevanta saker för prestationen i korttidsminnet. Kognitiv störning innebär att orelevanta tankar konkurrerar om att vara i korttidsminne med de tankar som egentligen bör vara där för att gynna oss, med andra ord är fel tankar på fel plats. Detta medför att problemlösandet, beslutsfattandet, fokus och individens automatiserade rörelser försämras (Pierce, Henderson, Yost & Lofreddo, 1996). Det finns olika typer av kognitiv störning, emotionella störningar som inkluderar att individen blir orolig över vad en dålig prestation kommer att kunna ge för konsekvenser och en annan variant av kognitiv störning är att individen kategoriserar sig själv och ser sig på det viset. Exempel: ”Jag är en person som inte presterar bra under press” (Schwarzer, 1996).
Beteenden som kan uppkomma under choking är att individerna tar hög-risk beteendet vilket innebär att de gör beteenden som har liten chans att lyckas men om de lyckas är den till stor fördel mot att vinna.

Vilka tenderar att uppleva choking?

Choking tenderas att upplevas när segern är nära och de faktiskt känner att de kan bli mästare. Anledningar till att uppleva choking har setts skiljs mellan åldrar. Unga idrottare tenderar till att choka av anledningen att de tänker kring hur deras föräldrar kommer reagera (Scanlan & Lewthwaite, 1984). Unga har även en tendens av att vara oroliga hur de kommer bedömas av andra vuxna. Sporter som är mer breda och där motståndare kan påverka dig (fotboll, hockey o.s.v.) upplevs mindre choking eftersom du där är i rörelse och involverad hela tiden. I övrigt kan choking upplevas på alla nivåer från amatör till elitidrott.

Hur ska choking förhindras?

Bibehålla sitt självförtroende (i lagidrotter ha ett högt lag självförtroende), förstå att du faktiskt har förtjänat att vara där du är. För att avbryta kognitiv störning kan förberedda ord (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/11/26/10369724-skapa-medvetenhet-kring-din-inre-kommunikation-och-hur-den-paverkar-dig/) ha en nyckelroll i att kunna återfokusera på det viktiga (http://prestationspsykologi.bloggplatsen.se/2013/12/17/10416930-forbattra-din-koncentration/). Med erfarenhet i faktisk tävling när stora priser som betyder något står på spel och simuleringsträning så lär sig individer prestera bra och optimalt under press. Det kan även vara till fördel att förstå att choking inte är ett karaktärsdrag utan är universellt och situations anpassat. Att relatera sig som person som ”jag chokar ofta under press” gynnar inte över huvud taget. 

För övrigt gäller det att träna sina rutiner och övriga mentala tekniker för att öka chanserna att du gör just det du vill även när det gäller! För när allt kommer omkring kan du inte påverka hur folk ser dig genom att vinna eller förlora (hur folk ser dig kan du påverka i intervjun efter vinsten), inte heller påverka hur publik kommer reagera, det du kan påverka är dina tankar, vad du upplever, dina rörelser och se till att dem blir så som du vill!

Finns det frågor är det bara att maila! Ta hand om er!

Med vänlig hälsning Tom och Anders

Källor:

Baumeister, R. F., & Showers, C. J. (1986). A review of paradoxical performance effects: Choking under pressure in sports and mental testes. European journal of social psychology, 16, 361-383.

Schlenker, B. R., Philips, S. T., Boniecki, K. A., & Schlenker, D. R. (1995). Championship pressures: Choking or triumphing in one’s own territory. Journal of personality and social psychology, 68, 632-643.

Pierce, G. R., Henderson, C. A., Yost. J. H., & Lofreddo, C. M. (1996). Cognitive interference and personality: Theoretical and methodological issues. In I. G. Sarason, G. R. Pierce, & B. R. Sarason (Eds.), Cognitive interference theories, methods, & findings (pp. 285-296). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Schwarzer, R. (1996). Thought control of action: Interfering self-doubts. In I. G. Sarason, G. R. Pierce, & B. R. Sarason (Eds.), Cognitive interference theories, methods, & findings (pp. 99-115). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Scanlan, T. K., & Lewthwaite, R. (1984). Social psychological aspects of competition for males youth sport participants: I Predictors of competitive stress. Journal of sport psychology, 6, 208-226.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag fick mitt jobb som teamledare var en av de första sakerna jag tänkte på ”Jag ska ha ett motiverat team, jag vill inte att medlemmarna i teamet ska bli uttråkade efter någon månad utan de ska fortsätta vara motiverade, inspirerade och gl...

Nu när allt på jobbet var uppackat och klart. Vad stod runt hörnet för mig som ledare då? Jo jag hade studerat 3 år psykologi på högskola och hade väldit högt självförtroende och var sugen på att testa det jag lärt mig och hade massa ideer kring hur ...

Hej Alliopa! Här kommer ett blogginlägg som skiljer sig endel från de andra inlägg som Anders och jag publicerat tidigare. Vi tänkte se vad ni läsare tycker om dem så ge gärna feedback! I ett par inlägg nu kommer ni få följa min resa när jag hade mit...

Användande av psykologiska termer   Sommaren flyter på och har med sig en trevlig blandning av arbete och semester. Under den mer arbetsinriktade delen av sommaren ingår att studera nya och intressanta artiklar som dyker upp. En av dessa ligger t...

  Lyckans ekvation!   Sommaren går och med den får vi förhoppningsvis uppleva lycka i alla de former som lycka kan komma i. Spontant hamnar lata dagar i solen, jordgubbar, fotboll och löpning högt på den lista vi skapade över sommarlycka. För e...